Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning vid enheten

Hematologi är en gren inom invärtesmedicin som handlar om blodet och dess sjukdomar.

Blod cirkulerar i djurs och människors blodkärl. Blodet pumpas runt i kroppen av hjärtat. Blodet pumpas ut i kroppen från hjärtat till lungorna för syresättning, tillbaka till hjärtat och sedan ut till kroppens vävnader. Ibland betraktas blodet självt som en flytande vävnad. Kvinnor har ungefär 4-5 liter blod och män 5-6 liter.

Blodet transporterar syre från lungorna till kroppens vävnader genom det artäriska systemet; och koldioxid genom venerna, från vävnaderna till lungorna där koldioxiden avges. Dessutom transporterar blodet näringsämnen till cellerna, och restprodukter från dem. Vissa restprodukter fraktas först till levern för nedbrytning, annat kan avlägsnas från blodet direkt i njurarna. Blodet deltar i regleringen av respektive målvävnad, och flera av blodets beståndsdelar deltar i immunförsvaret.

Cellerna i blodet kallas blodkroppar. Det finns röda och vita blodkroppar, samt trombocyter (blodplättar). Blod där cellerna avlägsnats kallas blodplasma. Plasman innehåller vatten, salter och en mängd proteiner. Om blodet får koagulera och koagel och celler avskiljs, erhålls serum. Röda blodkroppar innehåller hemoglobin. Hemoglobinet består utav fyra s.k. hemdelar, där det finns järn(II)-joner och till dessa binder sig syret. Det är hemoglobinet som ger blodet dess röda färg: ljusrött som i kroppens artärer (artärt blod), där blodet har en syremolekyl bunden till hemoglobinet, mörkare rött i syrefattigt venöst blod.

Sidansvarig: Eva Sjögren Nilsson|Sidan uppdaterades: 2010-09-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?