Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Nutritionsepidemiologi


Denna forskning innefattar studier på stora befolkningsunderlag kring sambanden mellan kost och hälsa eller ohälsa. Undersökningsmetoderna baseras ofta på stora mängder data som speglar populationens kostintag och hälsostatus.

Forskningsprojekt:

Kostmönster inom Västerbotten Intervention Program (VIP).VP innehåller information från ca 120.000 individer. I detta forskningsprojekt som sker i samarbete med Umeå universitet har vi studerat kostmönster bland män respektive kvinnor. Det har bland annat visat sig att kvinnorna äter mer varierat än män, samt att deras intag av frukt och grönt är dubbelt så stort som männens. Resultaten visar vidare att när det gäller att dra slutsatser om sambandet mellan kostmönster och senare hälsa, så är det oerhört viktigt att även ta hänsyn till information kring existerande och tidigare diagnostiserade sjukdomar eftersom kostmönster fångar mer än enbart vad man äter. Kostmönster är även markörer för en hel livsstil.

Kost och utveckling av vikt och body mass index över tid. IInom Västerbotten Intervention Program har många deltagare undersökts två gånger med 10 års mellanrum. I samarbete med Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, vid Göteborgs universitet, har vi undersökt kostens roll vid förändring av vikt och body mass index över 10 år bland 6.733 icke-överviktiga kvinnor. Resultatet visar att kostmönstret ”Högt intag av frukt och grönsaker” var associerat med högre risk att utveckla obesitas över 10 år, än övriga kostmönster. Detta försvann dock när man tittade på existerande och tidigare sjukdomar. Intag av frukt och grönsaker var i sig inte förknippat med högre risk att utveckla fetma.

Kort amning och fetma – vad är orsak och vad är verkan? Det har visat sig at det finns flera samband mellan amning och fetma hos modern. Kvinnor som lider av fetma har svårare att amma och att fullfölja amning under barnets första 6 månader. Amning kan samtidigt vara ett sätt för kvinnan att bli av med resterande fett-depåer som ansamlats under graviditeten.
I samarbete med forskare vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Göteborgs universitet samt Folkhälsoinstitutet i Norge studerar vi sambandet mellan fetma och amning bland 100.000 kvinnor i Norge. Materialet är omfattande och ger oss möjlighet att göra analyser med hänsyn till både socioekonomisk status och utbildning hos kvinnorna.

Att leva med graviditetsdiabetes. . I samarbete med Umeå universitet undersöker vi graviditetsdiabetes (GDM), och de deltagande kvinnornas erfarenhet av att utveckla GDM, och hur GDM påverkar kvinnors upplevelse av hälsa och välbefinnande. Dessutom undersöker vi hur det påverkar familje- och arbetsliv under, såväl som efter genomgången förlossning. Resultatet visar att kvinnorna upplever det som att leva under undantagstillstånd. Men trots det är de villiga att anpassa sig till en inrutad vardag om det är vad som krävs för att säkerställa optimal hälsa för det nyfödda barnet.

Samisk livsstil och hälsa- Prospektiva studier i norra Sverige. I samarbete med Umeå universitet och Södra Lapplands forskningsenhet i Vilhelmina undersöker vi om det finns några samband mellan den kost som karaktäriserar samisk livsstil och utveckling av cancer och hjärtkärlsjukdomar.

Alkoholintag i relation till fetma. Alkohol har hög energitäthet och studier har visat att alkohol påverkar flera mekanismer kopplade till alkohol och fetma. Arbetet sker i samarbete med Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa och Obesitas-mottagningen vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Växtsteroler och hjärt-kärlsjukdom i Sverige. . I samarbete med forskare vid Umeå universitet studerar vi sambandet mellan intag av växtsteroler, serumkolesterol och senare risk för hjärtinfarkt bland befolkningen i Västerbotten, och i samarbete med forskare vid Cambridge, England, gör vi samma i en brittisk population. De som äter mycket växtsteroler har lägre nivåer av kolesterol i blodet. Det har även visat sig att växtsteroler har en skyddande effekt på risk att insjukna i hjärtinfarkt för män. För kvinnor ses dock ingen signifikant effekt.

 

 


 

Institutionen för medicin

Tillbaka till institutionen för medicin.

Sidansvarig: Eva Sjögren Nilsson|Sidan uppdaterades: 2010-10-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?