Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Undersökningar

INTERGENE-programmet är en studie som rör livsstil, miljö och ärftliga faktorer vid hjärt-kärlsjukdomar, astma och diabetes. Brev skickades till cirka 10000 slumpmässigt utvalda invånare i Västra Götaland.

Vad går studien ut på?

Hjärt-kärlsjukdomar, astma och diabetes beror både på vårt sätt att leva och på ärftliga faktorer. Vanliga och naturligt förekommande variationer i arvsmassan kan bidra till att vissa individer har ökad risk att drabbas av hjärtinfarkt och/eller diabetes. Vi vill därför analysera variationer i arvsanlag (gener) som skulle kunna vara av betydelse för risken att utveckla sjukdom mot bakgrunden av andra kända riskfaktorer som t ex högt blodtryck, övervikt och mat- och motionsvanor. Vi kommer att göra en jämförelse mellan patienter som vårdats för hjärt-kärlsjukdom, deras närmaste släktingar och ett urval personer som kommer att undersökas på samma sätt. Vi undersöker också om mätning av kväveoxid i utandningsluften kan hjälpa oss att upptäcka personer som har astma eller annan lungsjukdom.

Procedur

Studiedeltagarna fyllde i frågeformulär som rör kostvanor och andra levnadsförhållanden. Undersökning av EKG, blodtryck, andningsfunktion och kroppssammansättning gjordes, samt att det togs blodprov för att mäta blodfetter, blodsocker samt för nedfrysning för senare analyser. Undersökningen genomfördes efter fyra timmars fasta.

Undersökningar

EKG

Elektrokardiografi (EKG) är registrering av hjärtats elektriska aktivitet, oftast avledd från kroppsytan. Registrering av EKG sker med elektroder som placeras på kroppsytan. Fyra elektroder placeras på hand och fotleder och sex elektroder på bröstkorgen. De olika avledningar speglar hjärtats olika delar. Undersökningen är billig, är lätt att utföra och medför ringa obehag för patienten.

Bioelektrisk Impedans Analys

BIA är en ny teknik, som introducerades i mitten av 1980-talet för mätning av kroppssammansättning. När man mäter impedans (motstånd) på människor, skickas växelström genom kroppen via elektroder på höger hand och fot. Den svaga växelströmmen som man mäter med är helt ofarlig. Med hjälp av värdet på impedansen - det elektriska motståndet - kan man beräkna kroppens totala innehåll av vatten. Impedansen skiljer dock mellan olika typer av celler. Motståndet är mindre i muskelceller men högre i fettcellerna. Det gör att man med hjälp av en dator kan "väga" olika vävnader i kroppen. Man kan mäta muskelmassa och fettmassa samt total cellmassa och mängden vatten i kroppen. Man kan även analysera om vätskan finns på de rätta ställena. Den visar också om cellernas näringstillstånd är bra eller dåligt.

NO-mätning

Londonsmogen i december 1952 visade att höga halter av yttre luftföroreningar ökar dödligheten hos äldre människor. Det är emellertid först under senare år som det visats att detta gäller även vid exponering för lägre nivåer, nivåer som idag finns i Västeuropa och USA. Ett flertal studier visar ett starkt samband mellan dödlighet och halten små partiklar i omgivningsluft. Det finns också djurförsök som visar att små partiklar ger kraftig inflammation längst ut i luftvägarna. Även andra undersökningar visar att en sådan inflammation kan öka risken för hjärtsjukdom.
I INTERGENE-studien undersöker vi förekomsten av luftvägs-inflammation med hjälp av analys av utandat kväeoxid (NO). Vi skall försöka sätta detta i relation till halten små partiklar i omgivningsluft just den dagen vi gjorde NO-mätningarna. Luftföroreningsdata hämtas från mätstationer som drivs av Göteborgs Miljöförvaltning och andra kommuner i Västra Götalands Län. I Göteborg finns insamlade data avseende små partiklar, kvävedioxid, ozon och svaveldioxid som tim- och dygnsmedelvärden.

Exponeringen för fina partiklar, ozon och kvävedioxid kommer för varje individ att modelleras utgående från uppmätta luftföroreningsdata. I modellen kommer vi att ta hänsyn till meterologiska data, bostadsort, samt aktiviteter de senaste dygnen före undersökningen.

Personer med astma har en förhöjd halt av kväveoxid i utandningsluft, och det anses att detta speglar förekomsten av inflammation i luftvägarna. De förhöjda nivåerna sjunker vid behandling, men ökar vid försämringstillstånd. Nivåerna i utandningsluft mättes genom att deltagarna fick blåsa i en apparat som omedelbart gav besked om vilka nivåer de hade. Mätning av kväveoxid i utandningsluft kan på sikt bli ett bra test för att diagnostisera astma.

Lungfunktion (Spirometri)

Lungfunktion undersöktes genom att vi mätte den maximala volym man kan andas ut på en sekund, forcerad ensekundsvolym, FEV1. Vi mätte också storleken på en maximal utandning, vitalkapacitet, FVC.

Blodtryck

Blodtryck mättes på försökspersonen sittande efter minst fem minuters vila. Mätningarna gjordes två gånger med en automatisk blodtrycksmätare.
 

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2015-03-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?