Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

WHO COSI

Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige

Undersökning av fetmatrender hos skolbarn från olika födelsekohorter och socioekonomiska områden samt identifikation av sårbara grupper för både över- och undervikt.

Forskningsprojekt
WHO projekt: Kartläggning av längd, vikt och livsstil hos skolbarn i Sverige

Projektgrupp:
Agneta Sjöberg, Lauren Lissner, Lotta Moraeus

Externt samarbete:
Trudy Wijnhoven, World Health Organization, Regional Office for Europe, Köpenhamn
Agneta Yngve, Eric Poortvliet, Enheten för preventiv nutrition, Karolinska institutet
Projektgrupper från 14 olika länder i Europa.

Bakgrund

Övervikt och fetma ökar hos barn i Sverige likväl som internationellt. Detta tillstånd innebär risk för komplikationer senare i livet, men har också direkt påverkan på barnens vardag. Det finns ett mycket stort intresse såväl lokalt, nationellt som internationellt att barn får växa upp med en hälsofrämjande livsstil.

Detta projekt utgör ena halvan av den svenska delen av WHO Europas kartläggning av förekomst och förändringar över tid av övervikt, fetma och undervikt, men också kartläggning av ett urval livsstilsfaktorer, samt hälsofrämjande åtgärder på skolnivå, bland barn i Europa – WHO European Childhood Obesity Surveillance Initiative.

Studien genomförs med ett skolbaserat arbetssätt och urvalet av barn, kontakten med barnens familjer och datainsamlingen med standardiserade metoder sker via ett randomiserat urval av skolor i Sverige. Data från urvalet från södra och västra Sverige kommer senare att vägas ihop med motsvarande data i urvalet från östra och norra Sverige för att få ett nationellt representativt urval.

Målsättning

Syfte:I detta progam kartläggs utvecklingen av övervikt, fetma och undervikt hos 8-9 åringar. Designen innebär upprepade tvärsnitt för att kunna följa trender i längd- och viktutvecklingen bland barnen. Ett annat syfte är att värdera betydelsen av var man bor (storstad – mindre stad – landsbygd), socioekonomisk bakgrund samt livsstilsfaktorer för barns övervikt, fetma och undervikt. Ytterliggare ett syfte är att skapa möjlighet att följa ett nationellt representativt urval under tillväxten via medicinska födelseregistret. På så sätt skapas på sikt en nationell tillväxtdatabas för svenska barn.

Arbetsplan

I kartläggningen av 8-9 åringar i södra och västra Sverige kommer ett undersökningsprotokoll för mätning av längd, vikt och midjeomfång utformat av WHO Europa att tillämpas.

Statistiska centralbyrån (SCB) har gjort ett randomiserat urval av skolor, som har barn i årskurs 1 och årskurs 3, i hela landet. Skolorna har slumpats proportionellt så att kommuntyper och huvudmannaskap motsvarar fördelningen av barn i samtliga svenska skolor. Listan innehöll 220 skolor av vilka 105 fanns inom södra och västra Sverige. Från denna lista inbjuds i ordning skolor att delta genom brev till skolans rektor med uppföljande telefonsamtal från studiens administratörer. Om skolans rektor tackat ja till deltagande, identifieras de barn som går i årskurs 1-3 (från 2010) i skolan genom aktuella klasslistor förmedlade av skolan. Till dessa barn samt deras föräldrar skickas ett brev innehållande information om studien. Till föräldrarna ställs t ex frågor om barnens fysiska aktivitet, matvanor och livsstil, föräldrars utbildningsnivå samt om godkännande att i framtiden följa barnets längd och viktutveckling genom data insamlade via skolhälsovården.

Den första datainsamlingen genomfördes våren 2008 och målgruppen var barn som gick i skolår 1 och 2 (födda 1999 och 2000). Mätningarna genomfördes av studiens personal med standardiserad mätutrustning och mätmetoder. I södra och västra Sverige deltog 2350 barn i mätningar och för 1750 barn finns också besvarade familjeformulär.

Betydelse

För att följa utvecklingen av övervikt, fetma och undervikt, klarlägga bakgrundsfaktorer, samt för att mäta effekt av hälsofrämjande och förebyggande insatser lokalt och på samhällsnivå, är kontinuerlig kartläggning av barns längd och vikt centrala. När Göteborgsgruppens data läggs samman med data från Stockholmsgruppen får vi för första gången mått på förekomst och utveckling av övervikt, fetma och undervikt och livsstil i ett nationellt urval av svenska 8-9-åringar. Standardiseringen av mätmetoder och formulär ger också möjlighet att jämföra situationen i Sverige med den i andra europeiska deltagande länder. Lokalt för skolorna innebär studien att man kommer att få ta del av skolans gruppresultat och denna information kan användas i det lokala hälsofrämjande arbetet.

Kontaktuppgifter

Lotta Moraeus, 070-9126136

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2015-03-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?