Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Om njurar och njursjukdom

Om njurar

Människan har två njurar vars uppgift är att bibehålla en konstant inre miljö i kroppen. Samtliga elektrolyter måste hållas inom snäva koncentrationsintervall, mängden vatten i kroppen ska vara konstant och diverse slaggprodukter måste kontinuerligt utsöndras. Njurarna väger bara 150 gram var, men får rikligt med blod. Cirka en femtedel av hjärtminutvolymen eller drygt en liter blod passerar njurarna varje minut.

Varje njure består av en miljon funktionella enheter som benämns nefron som alla startar med ett kärlnystan, en glomerulus, där blodet filtreras. Nefronet fortsätter som ett tunt rör med omgivande tubulusceller med uppgift att modifiera urinens sammansättning och ta tillbaka vatten och salt till blodet.

I glomeruli filtreras blodet i glomeruli över tunna kapillärväggar som har unik uppbyggnad och som benämns den glomerlära barriären. Denna barriär har en extremt komplicerad och intrikat uppbyggnad. Barriären utgörs av den glomerulära fenestrerade endotelcellen med dess tjocka ytlager (glycocalyx), ett lika tjockt (300 nm) glomerulärt basalmembran och epitelceller podocyter. De sistnämnda har en mycket speciell morfologi. De är försedda med varvid det bildas 125 ml plasmavatten per minut, eller 180 liter så kallad primärurin per dygn. Detta plasmavatten innehåller elektrolyter, näringsämnen och slaggprodukter.

Primärurinen passerar vidare i långa rör som omgärdas av tubulusceller. I det första avsnittet, proximala tubulus, tar kroppen tillbaka två tredjedelar av vattnet och elektrolyterna, samt i stort sett alla näringsämnen, men slaggprodukterna lämnas kvar.

Om njursjukdom

Det finns ett mycket stort antal njursjukdomar t.ex. nefritiskt och nefrostiskt syndrom, akut njursvikt, diabetes-nefropati och hereditär njursjukdom. Symtomen är i de flesta fall ospecifika och det krävs provtagning från blod och urin för att ställa diagnos. Ibland krävs dessutom ett vävnadsprov från den ena njuren, så kallad njurbiopsi.

Totalt finns sannolikt hundratusentals människor i Sverige med lätt nedsatt njurfunktion och eller proteinuri. De flesta av söker inte sjukvård, saknar symtom och kommer aldrig att ha några problem pga av den lätta funktionsnedsättningen. Å andra sidan är det viktigt att identifiera de personer där man kan skydda kvarvarnde njurvävnad från fortsatt skada och därmed förhindra dialyskrävande uremi.

Den 31 december 2010 fanns i Sverige 4740 patienter med fungerande njurtransplantat och 3761 patienter som behandlades med dialys. Relativt få patienter i Sverige får dialysbehandling i hemmet i form av hem-hemodialys (Hem-HD 104 st) eller peritonealdialys (PD, 841 st). Den vanligaste behandlingen är fortfarande hemodialys på sjukhus (HD, standardbehandling är tre dialyser per vecka á 4-5 timmar, 2920 st, statistik från SNR - Svenskt Njurregister).

Bilden illustrerar njurar och njursjukdom
Sidansvarig: Christel Jansson|Sidan uppdaterades: 2012-07-12
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?