Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bäckhed, Tremaroli och Swedberg bland världens mest citerade

Nyhet: 2019-11-16

Fredrik Bäckhed, forskare vid Wallenberglaboratoriet, institutionen för medicin

När årets lista över världens mest citerade forskare 2019 nu offentliggjorts har de fem forskare vid Göteborgs universitet som fanns med förra året fått sällskap av ytterligare tre. Bland de åtta göteborgsforskare som citerats flitigast syns tre forskare från avdelningen för molekylär och klinisk medicin: Fredrik Bäckhed, Valentina Tremaroli och Karl Swedberg.

Det är analysföretaget Clarivate Analytics, som äger Web of Science, som står bakom listan över världens topp-en-procent mest citerade forskare, baserat på publiceringar mellan åren 2008-2018. Analysen bygger på data från företagets publikationsdatabas. Listan omfattar totalt 6 200 forskare i världen. Av dessa forskare ingår 2 500 i den särskilda kategorin Cross-Field, som är en tvärvetenskaplig kategori.

Sedan tidigare återfinns Kaj Blennow, Joakim Larsson, Henrik Nilsson, Karl Swedberg och Henrik Zetterberg på denna lista, och i år får de sällskap av Fredrik Bäckhed, Sam Dupont, och Valentina Tremaroli (Cross-Field).

Koppling mellan tarmfloran och sjukdomar

Valentina Tremaroli, forskare vid Wallenberglaboratoriet, institutionen för medicinFredrik Bäckhed och Valentina Tremaroli är både nykomlingar på listan – Fredrik Bäckhed inom området Molecular Biology and Genetics och Valentina Tremaroli inom kategorin Cross-Field. De är kollegor inom den produktiva forskargruppen på Wallenberglaboratoriet, som tillhör avdelningen molekylär och klinisk medicin, som undersöker tarmflorans sammansättning och dess koppling till olika sjukdomar. En högciterad artikel från gruppen, där Fredrik Bäckhed är sisteförfattare och Valentina Tremaroli är tredjeförfattare, publicerades i juli 2017 i tidskriften Nature Medicine.

– De mikroorganismer, mikrobiota, som lever i våra tarmar samverkar med kosten vi äter vilket kan påverka hur vi mår. Det har visats att även läkemedel påverkar tarmmikrobiotans sammansättning och att vissa läkemedel, framförallt cancerläkemedel, behöver en tarmmikrobiota för att vara aktiva, säger Valentina Tremaroli.

Just denna artikel visar att ett av de vanligaste läkemedlen mot typ 2 diabetes, metformin, dramatiskt förändrar tarmmikrobiotans sammansättning och att denna förändrade tarmmikrobiota kan bidra till de goda effekterna av läkemedlet.

– Artikeln beskriver en potentiell mekanism genom vilken ett mycket vanligt läkemedel verkar genom. Detta, plus att tarmmikrobiotan är inblandad, gör troligen att manuskriptet har blivit välciterat, säger Fredrik Bäckhed.

Gruppen arbetar nu vidare med fynden, där de undersöker om de, baserat på tarmmikrobiotan, kan identifiera individer som svarar på metforminbehandling respektive utvecklar biverkningar av behandlingen.

Livräddande artiklar

Karl Swedberg, forskare vid molekylär och klinisk medicin, institutionen för medicinÄven Karl Swedberg, seniorprofessor i medicin och en världsberömd forskare inom hjärtsjukvård vid avdelningen molekylär och klinisk medicin, är fortsatt en av världens mest citerade forskare. Han var bland annat den förste forskaren i världen som visade att betablockerare och ACE-hämmare kunde rädda livet på människor med hjärtsvikt.

Under sent 1980-tal publicerade han flera artiklar om ämnet som fick stor spridning, bland annat 1987 i New England Journal of Medicine och 1988 i The American Journal of Cardiology.

I början av 80-talet behandlades hjärtsvikt med sängläge, digitalis, vätskedrivande läkemedel och kärlvidgande läkemedel. Ingen behandling hade visats minska den höga dödligheten. ACE-hämmarna (angiotensinkonverteringshämmare) var då en ny typ av läkemedel som blivit tillgängliga för behandling av högt blodtryck.

– Jag antog att denna klass borde vara särskilt gynnsamt vid behandling av patienter med hjärtsvikt. Tillsammans med John Kjekshus från Oslo övertygade vi MSD att stödja en studie på svårt sjuka patienter med hjärtsvikt, berättar Karl Swedberg.

Studien fick namnet CONSENSUS (CO-operative North Scandinavian ENalapril SUrvival Study) och genomfördes i Sverige, Norge och Finland med ACE-hämmaren enalapril som jämfördes med placebo. När endast 253 patienter randomiserats stoppades studien av säkerhetskommittén, sedan dödligheten hade minskats påtagligt: efter sex månaders behandling var dödligheten 26 procent, jämfört med 44 procent i kontrollgruppen. Dödligheten hade alltså minskat med 40 procent vid ett tillstånd där det saknades livsförlängande behandling

– Studien fick ett stort genomslag trots den relativt begränsade storleken. Den kom att bli modell för alla fortsatta studier vid behandling av patienter med hjärtsvikt, därav de många citeringarna. Inom fem år publicerades flera större studier med ACE-hämmare vid lindrigare former och dessa medel blev etablerade för behandling av patienter med hjärtsvikt och nedsatt pumpfunktion, berättar Karl Swedberg.

Läs mer:

Läs hela artikeln i Akademiliv "Flera nya GU-namn på listan över världens mest citerade forskare" här (2019-11-27)

Karl Swedberg var även en av förra årets mest citerade.
Läs artikeln "Hur blir man en av världens mest citerade forskare här" (2018-12-08)

FOTO: JOHAN WINGBORG/MALIN ARNESSON 

AV: CARINA ELIASSON / ELIN LINDSTRÖM

Artikeln publicerades först på: medarbetarportalen.gu.se

Sidansvarig: kommunikation@medicine.gu.se|Sidan uppdaterades: 2019-10-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?