Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

De får dela på 45 miljoner från Vetenskapsrådet

Nyhet: 2019-10-28

Tio forskare vid institutionen för medicin tilldelas knappt 45 miljoner kronor. Det stod klart på torsdagen när Vetenskapsrådet offentliggjorde beviljade bidrag inom medicin och hälsa för 2019.

– Vi fick en tredjedel av anslagen som tilldelades Sahlgrenska akademin, vilket är glädjande. I år är vi särskilt stolta över de två etableringsbidragen. Institutionen står inför en stor generationsväxling de kommande åren, så det är otroligt viktigt att vi lyckas rekrytera och behålla framgångsrika unga forskare, säger Jan Borén, prefekt vid institutionen för medicin.

Samtidigt menar han att institutionen har mycket mer kapacitet och att stödet till forskarna inför stora ansökningar behöver förbättras.

– Vi är stolta, men inte nöjda. Vi är medvetna om att flera av våra lovande och mycket framgångsrika forskare inte lyckades i år. Vi kommer att kommunicera med dem och diskutera hur stödet inför större ansökningar kan förbättras, både genom intern och extern hjälp, säger Jan Borén.

Hon får sex miljoner i etableringsbidrag

Cecilia Engdahl Foto: Elin Lindström ClaessenCecilia Engdahl är docent vid avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid institutionen för medicin. Hon får sex miljoner kronor i etableringsbidrag för att studera antikroppars effekt på ben, både generellt och vid benförlust orsakad av olika sjukdomstillstånd.

– Jag blev naturligtvis jätteglad och skrek rakt ut när jag läste mitt namn i samband med att tilldelningarna presenterades. Som så många andra har jag arbetat hårt med både ansökningen och tidigare forskning. Att få den här tilldelningen ger en stor trygghet och betyder att jag kan ägna mer tid åt forskning, säger Cecilia Engdahl.

Ledgångsreumatism, eller Reumatoid artrit (RA), är en vanlig autoimmun sjukdom som drabbar omkring 0.5–1 procent av befolkningen i industrialiserade länder. RA är vanligare hos kvinnor än män och de flesta insjuknar i samband med klimakteriet när det naturliga östrogenet försvinner. Patienter med inflammatoriska sjukdomar, såsom RA, får generellt frakturer tio år tidigare än andra personer.

Frakturer är en av de vanligaste indirekta dödsorsakerna i västvärlden idag, eftersom de leder till en minskad rörlighet, som i sin tur kan ge ett antal komplikationer och följdsjukdomar. Cecilia har, liksom ett antal andra forskare inom området, nyligen visat att autoantikroppar kan påverka benomsättning genom stimulering av celler som bryter ner ben, så kallade osteoklaster. Hon har också visat att östrogen kan reglera sockerstrukturer på antikroppar, vilket påverkar hur sjukdomsframkallande de är. Detta är främst viktigt vid uppstarten av RA.

– Vi kommer att titta med nytt ljus på benförlust för att se om antikroppar kan vara direkt involverade i en ökad bennedbrytning. Vi kommer också undersöka om östrogenliknande ämnen kan användas för att motverka att kvinnor med antikroppar mot kroppens egna strukturer, så kallade autoantikroppar, utvecklar RA när de går in i klimakteriet, säger Cecilia Engdahl.

Stort projekt om hjärtstopp

Araz Rawshani. Foto: Charlotta SjöstedtÄven Araz Rawshani, forskare vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin, tilldelas sex miljoner i etableringsbidrag för sin forskning om plötsliga hjärtstopp. I Sverige har ungefär fem miljoner personer utbildats i hjärt-lungräddning. Sjukvårdens och invånarnas insatser gör att en person räddas till livet var sjätte timme. Trots det är överlevnaden bara drygt 10 procent vid hjärtstopp utanför sjukhus och 30 procent vid hjärtstopp inne på sjukhus.

– Vi ska bland annat studera vilka faktorer som påverkar risken för att drabbas, samt studera hjärtstopp i olika patientgrupper, till exempel personer med diabetes, hjärtsvikt, kranskärlssjukdom och barn med medfödda hjärtfel. Vi ska även studera hur olika interventioner relaterar till överlevnaden och patientens livskvalitet, säger Araz Rawshani.

Forskargruppen ska också undersöka om artificiell intelligens kan användas för att förutsäga hjärtstopp bland personer med så kallad ICD, som är en defibrillator som inopererats i bröstkorgen. Slutligen är målet är att etablera en infrastruktur för att kunna genomföra effektiva kliniska prövningar inom Svenska Hjärt-Lungräddningsregistret.

– Registret har funnits i drygt 30 år och startades på Sahlgrenska sjukhuset. Det ger en världsunik möjlighet att studera hjärtstopp. Registret ska samköras med en lång rad andra databaser. Vi kommer att använda både klassisk epidemiologi och mer moderna analysmetoder, till exempel neuronnät, för att förutsäga hjärtstopp baserat på EKG-signaler, säger Araz Rawshani.

Tilldelningen från Vetenskapsrådet betyder mycket för hans forskning och ger bland annat möjlighet att rekrytera och utbilda doktorander. Hans första utmaning blir att etablera ett nationellt forskarlag.

– Det blir förhoppningsvis en enkel uppgift, för i Sverige finns några av världens främsta hjärtstoppsforskare. Vår filosofi är att ju fler som vill engagera sig, desto mer nytta för patienterna. Jag tror på att forskning och forskningsdata ska vara öppet för alla. Den filosofin kommer vara kärnan i projektet. Jag hoppas det ska leda till att fler vill engagera sig och öka den vetenskapliga produktionen, säger han.

Ska förutsäga och förebygga hjärt- och kärlsjukdom

Göran Bergström, professor på avdelningen för molekylär och klinisk medicin.Göran Bergström är professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin. Han har fått närmare 4,6 miljoner kronor till sin forskning som handlar om hur man kan förbättra och göra riskbedömningen för hjärt- och kärlsjukdomar mer personbaserad.

Med hjälp av nya blodprovsanalyser och med avbildning av hjärta och blodkärl hoppas Göran Bergström förbättra möjligheten att se vem som i framtiden drabbas av hjärtsjukdom. Förhoppningen är att göra denna bedömning mer korrekt på individnivå, för att på så sätt bättre kunna förebygga sjukdom.

– Med vår forskning hoppas vi kunna ge människor fler friska år och skjuta hjärt- och kärlsjukdom upp i åldrarna. Genom att bättre kunna förutsäga vem som kommer drabbas kan vi också arbeta förebyggande på ett mer effektivt sätt, säger Göran Bergström.

Genom moderna beräkningsmodeller, med hjälp av maskininlärning, försöker han optimera existerande riskmodeller. Han försöker förbättra dessa med omfattande analys av proteiner, gener och metaboliter och genom att addera information från olika radiologiska undersökningar.

Nyheten att han och hans forskargrupp tilldelats anslag från VR mottogs med stor glädje, berättar Göran Bergström. Under tio år har forskargruppen arbetat intensivt med att samla in ett stort material. Nu är den största utmaningen över och de ser fram emot kommande fyra år.

– Det här ger en rejäl energikick för hela gruppen och kommer betyda mycket för forskningen. Sannolikt kommer det kunna finansiera blodanalyser och radiologiska undersökningar, men vi hoppas också kunna rekrytera en bioinformatiker eftersom de analyser vi gör kräver omfattande beräkningar. Om någon som läser detta är intresserad går det bra att höra av sig, säger Göran Bergström.

Studerar effekterna av PFAS i dricksvatten

Kristina Jakobsson. Foto: BILDBYRÅN GÖRAN PETERSON AB,Kristina Jakobsson är professor på avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa och forskar inom området arbets- och miljömedicin. Hon har fått 2,4 miljoner till sin forskning om handlar om hur PFAS påverkar människor.

Perfluorerade alkylsyror (PFAS) är en stor grupp av mycket svårnedbrytbara kemikalier som har fått stor spridning i miljön. De används i många olika tekniska tillämpningar och konsumtionsprodukter. Människor får i sig PFAS från både mat och inomhusmiljö. På vissa ställen finns det också i dricksvatten, oftast efter att vissa typer av brandskum har nått grundvattnet efter användning.

– På gruppnivå har man sett att PFAS kan påverka blodfetter, barns födelsevikt och vaccinationssvar men mycket är fortfarande okänt, säger Kristina Jakobsson.

Just nu pågår ett stort forskningsprogram där man följer invånare i Ronneby. En tredjedel av kommuninvånarna har under lång tid fått i sig mycket höga halter av PFAS via dricksvattnet.

– Vi undersöker hur PFAS förs över mellan mor och barn under graviditet och amning och om ämnena påverkar barnens födelsevikt, tillväxt, språkutveckling och antikroppssvar efter vaccinationer. Vi studerar också påverkan på hormonnivåer och blodfetter hos barn och vuxna, samt risk för olika sjukdomar, säger Kristina Jakobsson.

I delprojektet VR nu stöttar ska forskarna undersöka hur PFAS lämnar kroppen och varför det finns stora skillnader mellan olika individer i hur lång tid det tar att bli av med PFAS.

– Vårt forskningsprogram är unikt eftersom vi kan studera en mycket högexponerad befolkning. Våra resultat kommer att få stor betydelse för hur användning av PFAS-ämnen ska riskbedömas och regleras i ett internationellt perspektiv, säger Kristina Jakobsson.

Forskningsprogrammet sker i samarbete med forskare från ett flertal svenska universitet samt London School of Hygiene and Tropical medicine.

TEXT: KARIN ALLANDER, JENNY PETTERSSON, NINA RAUN 
FOTO: BILDBYRÅN GÖRAN PETERSON AB, CHARLOTTA SJÖSTEDT, ELIN LINDSTRÖM CLAESSEN

Alla forskare vid institutionen som får anslag

Etableringsbidrag:

Cecilia Engdahl, docent
Antikroppars betydelse för benmassa och vid inducerad benförlust
6 000 000 kronor

Araz Rawshani, forskare
Nya metoder och data i hjärtstoppsforskning: Förutsäga och förebygga hjärtstopp, studera överlevnad, behandlingar och patientens livskvalitet
6 000 000 kronor

Projektbidrag:

Fredrik Bäckhed, professor
Undersökning av hur vår kost påverkar tarmfloran och dess relation till typ-2 diabetes
9 000 000 kronor

Göran Bergström, professor
En mer personbaserad riskpredikation av kardiovaskulär sjukdom
4 584 000 kronor

Anna Rudin, professor
Tidig reumatoid artrit; nya aspekter på patogenes och biomarkörer för behandlingssvar
4 800 000 kronor

Jan Borén, professor
Studier av kardiovaskulära riskfaktorer
4 800 000 kronor

Gudmundur Johansson, professor
Biomarkörer för glukokortikoider
2 400 000 kronor

Hanns-Ulrich Marschall, professor
Roll av aktivitet av gallsyrereceptor FXR vid human lipidomsättning reglering av alkaisk fosfatas
2 400 000 kronor

Kristina Jakobsson, professor
Elimination av perfluorerande alkylsyror – observationsstudier och humana experimentella studier
2 400 000 kronor

Tao Jin, docent
Samspel mellan bakterier och värd – bakomliggande molekylära mekanismer, nya biomarkörer och framtida behandlingar för septisk artrit
2 400 000 kronor

Se alla forskare vid Sahlgrenska akademin som fick anslag

AV:

Sidansvarig: kommunikation@medicine.gu.se|Sidan uppdaterades: 2019-10-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?