Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

De får dela på 64 miljoner från Vetenskapsrådet

Nyhet: 2018-10-26

14 forskare vid institutionen för medicin tilldelas totalt 64 miljoner kronor. Det stod klart på torsdagen när Vetenskapsrådet offentliggjorde beviljade bidrag inom medicin och hälsa för 2018.

– Vi är oerhört glada och stolta att ha så många framgångsrika medarbetare. Det ligger mycket jobb bakom ansökningarna och vi uppskattar verkligen deras arbetsinsats som har burit frukt på detta fantastiska sätt. Anslagstilldelningen är också ett bevis på att vi har många framgångsrika kvinnliga forskare, vilket är särskilt glädjande, säger Jan Borén, prefekt vid institutionen för medicin.

Får 6 miljoner i etableringsbidrag

Björn Schröder. Björn Schröder är forskarassistent på avdelningen för molekylär och klinisk medicin vid institutionen för medicin. Han får sex miljoner kronor i etableringsbidrag för att studera effekter av bakterier och diet på tarmslemhinnans barriärfunktion.

– Tarmslemhinnan har ett tjockt slemskikt som hindrar bakterier från att invadera kroppen. I tidigare experiment har vi visat att möss som utfodrades med en diet med mycket socker och fett och lite kostfibrer hade en annorlunda flora av tarmbakterier. Det orsakade skador på det skyddande slemskiktet, vilket ökar risken för infektioner och inflammation i tarmen, säger han.

Nu ska Björn Schröder gå vidare och undersöka hur olika dieter och olika mängd kostfibrer påverkar tarmens barriärfunktion hos både möss och människor. Han ska även ta reda på vilka specifika tarmbakterier som bidrar till en frisk eller sjuk tarmbarriär och hur antimikrobiella peptider i tarmen påverkas. Antimikrobiella peptider är antibiotika som produceras av kroppen för att döda bakterier som har lyckats tränga in i slemskiktet.

– Målet är att bättre förstå hur moderna kostvanor påverkar försvarsmekanismerna hos vårt tarmsystem. Inflammatorisk tarmsjukdom och sjukdomar med rubbningar i ämnesomsättningen ökar i hela den industrialiserade världen. De har sammankopplats med tarmfloran och en defekt barriärfunktion i tarmen. Både bakterier och diet kan påverka, men vet vi ännu inte hur, säger han.

Protein kopplat till artros

Sofia Moverare Skrtic. Foto: Jesper Ludvigsen Sofia Movérare Skrtic är docent vid avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition. Hon får 4,8 miljoner kronor för att undersöka betydelsen av proteinet WNT16 för artros och inflammationsmedierad benförlust, det vill säga förlust av benvävnad vid inflammatoriska sjukdomar.

– Anslaget är förstås mycket glädjande för hela forskargruppen. Det är ett bra erkännande på att forskningen som vi bedriver är av hög kvalité! Anslaget gör att vi nu får ökade möjligheter att ta oss an nya frågeställningar, säger Sofia Movérare Skrtic.

Inflammationsmedierad benförlust och artros står tillsammans för en avsevärd sjukdomsbörda och mycket stora kostnader för samhället. Även om orsakerna till sjukdomarna delvis är kartlagda, så är de underliggande mekanismerna till stor del fortfarande okända.

– De yttre, kompakta delarna av benet kallas det kortikala benet. Nu ska vi studera om gener som påverkar det kortikala benet har betydelse för dessa sjukdomstillstånd och i så fall på vilket sätt.

Mot nya antiinflammatoriska läkemedel

Huamei Forsman är docent på avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid institutionen för medicin. Hon får 4,8 miljoner kronor för att studera hur så kallade G-proteinkopplade receptorer påverkar inflammationsprocesser i kroppen.

– G-proteinkopplade receptorer är viktiga för en normal funktion i så gott som alla kroppens organ. Mitt mål är att förstå mekanismerna som kontrollerar receptorernas funktion vid hälsa och sjukdom och att på längre sikt skapa molekyler som kan styra receptorerna. På så sätt skulle man kunna utveckla nya antiinflammatoriska läkemedel, säger hon.

Inflammationsprocessen är central för vår hälsa genom att den effektivt försvarar oss mot invaderande mikroorganismer. Samtidigt kan processen också orsaka skada och sjukdom.

– Receptorerna jag är särskilt intresserad av tar emot signaler vid fara, till exempel vid infektioner eller vävnadsskada. När receptorerna fungerar som de ska ser de till att skadad vävnad repareras och skyddar mot bakterier. Om något går fel kan receptorerna istället skada vävnad. På sikt kan det bland annat leda till hjärt- och kärlsjukdomar, säger Huamei Forsman.

Studerar samband mellan övervikt och diabetes

Ulf SmithStörst bidrag vid institutionen för medicin tilldelas professor Ulf Smith, som får 7,2 miljoner kronor för att undersöka varför övervikt ökar risken för typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi vet att fettvävnaden förändras vid övervikt. Bland annat kan den inte lagra in överskottsfett, vilket får negativa konsekvenser. Vi har också upptäckt att ärftlighet för typ 2-diabetes är kopplat till defekt utveckling av fettväven, oavsett om man är överviktig eller inte. I nyare studier har vi också visat att det biologiska åldrandet hos olika celler, inklusive stamceller, ökar vid övervikt. Det leder till ökad risk för att utveckla både typ 2-diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar, säger Ulf Smith.

Sambanden studeras just nu i flera forskningsprojekt, bland annat i den stora studien SCAPIS som leds av Göran Bergström, professor vid avdelningen för molekylär och klinisk medicin.

Totalt till beviljades 41 forskare vid Göteborgs universitet strax över 190 miljoner, varav en tredjedel alltså tilldelades forskare kopplade till institutionen för medicin.

Alla forskare vid institutionen som får anslag

Ulf Smith, professor
Defekt adipogenes och sjukdom - reglering av endotelceller och senescence
7 200 000 kr

Sören Riis Paludan, gästprofessor
Identifiering av nya restriktionsfaktorer mot alfaherpesvirus
6 300 000 kr

Björn Schröder, forskarassistent
Effekter av bakterier och diet på tarmslemhinnans barriärfunktion
6 000 000 kronor

Sofia Moverare Skritic, docent
Betydelsen av WNT16 för inflammationsmedierad benförlust och artros
4 800 000 miljoner

Huamei Forsman, docent
Formylpeptidereceptorers funktion och bas för utveckling av antiinflammatoriska läkemedel
4 800 000 kr

Anna Karlsson-Bengtsson, professor
Glykosylering i humana neutrofiler vid sepsis och systemisk inflammation
4 800 000 kr

Annika Rosengren, professor
Vikt, viktuppgång och biologiska riskfaktorer under livet
4 800 000 kr

Liesbeth Vandenput, docent
Betydelse av könshormoner för frakturrisk
4 000 000 kr

Mikael Svensson, professor
Vad förklarar den regionala variationen i sjukvårdsutnyttjande? En analys baserat på regionala migrationsdata
3 400 000 kr

Jenny Kindblom, docent
BMI change during puberty and development of cardiovascular disease
2 400 000 kr

Lill Mårtensson-Bopp, professor
Bildandet av autoreaktiva B celler - en ny modell för att förstå uppkomsten av autoimmun sjukdom såsom lupus och RA
2 400 000 kr

Klara Sjögren, docent
Tarmflorans betydelse för benhälsa
2 400 000 kr

Volkan Sayin, forskare*
En precisionsmedicinplattform för att identifiera nya redoxberoende metaboliska sårbarheter i lungcancer
6 000 000 kronor

Olov Ekwall, professor**
Kliniska och experimentella studier av toleransmekanismer i thymus med målet att utveckla nya behandlingsmetoder för autoimmuna sjukdomar
4 800 000 kr

* Flyttar inom kort till intuitionen för kliniska vetenskaper.
** Är anställd på institutionen för kliniska vetenskaper, men har medel kopplat till institutionen för medicin.

Se alla forskare vid Sahlgrenska akademin som finns anslag i Akademiliv.

AV:

Sidansvarig: Karin Allander|Sidan uppdaterades: 2018-11-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?