Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Flera forskare fick del av bidrag från Forte

Nyhet: 2019-10-09

Leo Stockfelt och Kristina Jakobsson fick båda gehör för sina ansökningar till Forte. De får totalt 4,5 miljoner kronor till sina projekt som undersöker kopplingen mellan luftföroreningar och åderförkalkning och huruvida exponering för högfluorerade ämnen kan påverka effekten av vaccination av barn. Flera andra forskare tar också del av utlysningen som medsökande i projekt som leds från andra lärosäten, exempelvis Kerstin Persson Waye.

Kristina JacobssonKristina Jakobsson, professor i klinisk miljömedicin, får 1,2 miljoner kronor till sitt projekt, där hon och hennes kollegor slå samman resultat från fyra studier som redan pågår, där sambandet mellan halter av olika högfluorerade ämnen och nivåer av vaccinationsantikroppar.

Tillverkning och användning av dessa ämnen (så kallade per- och polyfluorerade alkylsubstanser, eller PFAS) har lett till global miljöförorening. På vissa håll har dricksvattnet förorenats från industrier och vid användning av vissa typer av brandskum.

– I några få observationsstudier på barn och ungdomar från Färöarna, Norge och USA har man sett ett samband mellan exponering för PFAS och nedsatt antikroppssvar bland barn efter vaccinationer, men resultaten är inte helt entydiga, berättar Kristina Jakobsson:

– Den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA) menar att fynden var tillräckligt säkra för att kunna användas som underlag för nya hälsobaserade tolerabla veckointag från livsmedel och dricksvatten i Europa medan den Europeiska kemikaliemyndigheten har kommit till motsatt resultat.

Projektet kommer också omfatta alla de vanliga barnvaccinationerna (difteri, stelkramp, kikhosta, mässling, påssjuka och röda hund). Studien kommer att omfatta 2900 barn och ungdomar i åldern 3-18 år.

– Den kommer att ge ett viktigt underlag för framtida riskbedömningar av PFAS, som underlag för beslut om reglering och riskhantering för att komma till rätta med föroreningsproblematiken, säger Kristina Jakobsson.

Luftföroreningars koppling till åderförkalkning

Leonard StockfeltLeonard Stockfelt, disputerad läkare och forskare vid avdelningen för samhälsmedicin och folkhälsa, får 3,3 miljoner till ett projekt om kopplingen mellan luftföroreningar och åderförkalkning i en svensk kohort (SCAPIS-Luft).

– Det mest spännande med projektet är att vi i SCAPIS-kohorten har världsunikt bra studiematerial vad gäller tidig hjärtkärlsjukdom, och att vi har ett nationellt samarbete för att få en helhetsbild av hälsoeffekterna av miljöfaktorer i svensk befolkning, säger Leo Stockfelt.

Cirka fem miljoner dödsfall orsakas årligen i världen av luftföroreningar, framför allt i hjärt-kärlsjukdomar. Genom det stora forskningsprojektet SCAPIS, där 30000 deltagare har undersökts med state-of-the-art-metoder för påverkan på hjärta, kärl och lungor ska projektet undersöka om långtidsexponering för luftföroreningar har samband med tidig åderförkalkning i hjärtats kranskärl, artärer till hjärnan, och benen. Forskarna ska också undersöka vilken typ av luftföroreningar som har ett sådant samband, och utforska bakomliggande mekanismer.

– Genom samarbete med bland annat SMHI skapar vi högkvalitativ modellering av luftföroreningshalter från olika källor för en lång studieperiod bakåt i tiden, och kan därför särskilja effekter av olika slags luftföroreningar. Detta är ett av de första anslagen i det nystartade nationella SCAPIS-miljö-samarbetet där vi planerar studera hälsoeffekter av olika miljörisker, berättar Leonard Stockfelt.

Bullrets påverkan på hjärta och kärl

Kerstin Persson WayeSamtidigt finansierar Forte nu ett projekt som leds av Petter Ljungman vid KI, där kopplingen mellan hjärtkärlsjukdom och trafikbuller ska undersökas på liknande sätt (SCAPIS-Buller). Leo Stockfelt är medsökande i projektet, liksom Kerstin Persson Waye och Mikael Ögren. Projektet får totalt 3,3 miljoner kronor.

– Bullerexponering orsakar både sömnstörningar och stress, och vi har också allt bättre evidens för samband med hjärt-kärlsjukdom, övervikt och typ 2 diabetes. Projektet ger unik möjlighet att studera tidiga tecken på hjärtkärlsjukdom och diabetes och dess samband med bullerexponering i hemmet. På sikt hoppas vi kunna få svar på om ämnesomsättningen och hjärta och kärl påverkas av bullerrelaterad stress och sömnstörningar, säger Kerstin Persson Waye, professor i miljömedicin, särskilt bullerforskning, vid institutionen för medicin. 

Kerstin Persson Waye är också medsökande i ett annat projekt, där även Laith Hussain, universitetslektor i folkhälsovetenskap, och Kim Kähäri, universitetslektor i audiologi med inriktning mot fluktuerande hörselnedsättning, ingår. Projektet leds av Stephen Widen vid Örebro universitet och ska undersöka om musiklyssningsvanor orsakar hörselskada bland ungdomar i nedre tonåren. Denna longitudinella studie får 3,4 miljoner kronor från Forte.

FOTO: JOHAN WINGBORG

AV: ELIN LINDSTRÖM

Sidansvarig: kommunikation@medicine.gu.se|Sidan uppdaterades: 2018-11-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?