Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sex förslag - så kan nya läkarprogrammet utvecklas

Nyhet: 2018-12-10

Läkar- och sjuksköterskestudenter träna på simulatorcentrum. Foto: Johan Wingborg.

Mer öppenvård och akutsjukvård, fler valbara kurser och längre perioder med verksamhetsförlagd utbildning. Det kan bli några nyheter när det sexåriga läkarprogrammet lanseras på GU. Karin Manhem är vice ordförande i läkarprogramkommitté. Här berättar hon hur långt arbetet har kommit.

Det är nu fem år sedan regeringens särskilda utredaren Stefan Lindgren lade fram förslaget om en ny sexårig läkarutbildning. Förslaget innebär att läkarutbildningen förlängs med en termin, att dagens AT-tjänstgöring försvinner och att studenten erhåller läkarlegitimation efter tolv terminers studier. Istället för AT-tjänst införs ett års bastjänstgöring, som också ska fungera som ett introduktionsår till specialisttjänstgöringen.

Sedan dess har inte mycket hänt i beslutsväg – fram till nu. I slutet av november beslutade Riksdagen att införa ett års bastjänstgöring för läkare, vilket även är ett första steg mot en ny läkarutbildning. Lagändringen träder i kraft 2020, men till dess är det mycket som ska fall på plats.

En ny verklighet i vården

Att hela läkarprogrammet behöver förnyas beror enligt Karin Manhem på två saker. För det första har hälso- och sjukvården förändrats mycket och läkarutbildningen har inte riktigt hängt med.

– Våra kliniska kurser är ganska inriktade på sjukhusbaserad sjukvård och så ser verkligheten inte ut idag. Dels behövs det mycket mer primärvård och dels har de sjukhusbaserade specialiteterna inte alls lika många inneliggande patienter idag. Studenterna behöver träna sig mer på att hantera patienter i öppenvården. Dessutom arbetar vi mycket mer teambaserat nu och sjuksköterskor och andra vårdprofessioner tar idag hand om delar av det som läkare gjorde förr, säger Karin Manhem.

För det andra finns det problem kopplade till AT-tjänstgöringen. Ungefär hälften av alla läkare som legitimeras i Sverige har gjort sin grundutbildning utomlands, varav många är svenskar som har läst på andra lärosäten i Europa. När de kommer hem är de redan legitimerade, trots att de inte har haft samma kliniska träning under sin grundutbildning som svenska studenter har när de kommer till AT.

– Många sjukhus har fått hitta på egen extra AT-undervisning och det är opraktiskt. Då är det bättre att ha ett gemensamt basår som är lika för alla. Dessutom har mindre sjukhus haft svårigheter att ta emot AT-läkare. Sjukvården specialiseras och centraliseras allt mer och då är det svårt för mindre lasarett att ha en komplett AT-undervisning, säger Karin Manhem.

Mer allmänmedicin och akutsjukvård

Karin Manhem. Foto: Karin AllanderHur kommer den nya läkarutbildningen då att utformas på Sahlgrenska akademin? Flera arbetsgrupper har sysslat med frågan de senaste åren och ett antal förslag börjar nu ta form.
En nyhet kan bli ett större fokus på allmänmedicin och öppenvård. Allmänmedicin undervisar idag på flera terminer, men det finns behov av utbildning inriktad mot det man kallar första linjen sjukvård.

– Jag tror att man kan stärka intresset hos studenter genom att ge allmänmedicin dess rättmätiga plats i utbildningen, både vad gäller volym och placering. Vår tanke är att sista terminen ska innehålla ett ganska stort block allmänmedicin. Då har man mycket färdigheter och får använda alla dessa kunskaper tillsammans med det allmänmedicinska perspektivet, säger Karin Manhem.

Termin tolv kan också få en ny kurs i akutsjukvård, något som inte heller finns idag. Båda förslagen går i linje med arbetet att stärka första linjens sjukvård, det vill säga primärvård, remissfri öppenvård som inte är primärvård och oplanerad vård på akutsjukhus. Det är något som har diskuterats sista mycket sista åren och som har nämnts i flera statliga utredningar.

Utvecklad pedagogik och röd tråd

En annan utmaning blir att se över pedagogiken och den röda tråden i läkarutbildningen. En pedagog kommer anställas, troligen under våren.

– Det är inte så att vi vill införa en pedagogik med något särskilt namn, men vi vill förnya oss. Vi vill se över de pedagogiska metoder och modeller vi har idag och ta hjälp av en professionell person som verkligen kan detta och som kan se till att det blir en samstämmighet genom programmet. Man kanske ska ha flera olika typer av pedagogik, men det ska vara med eftertanke, inte för att det slumpar sig så, säger hon.

Problembaserat lärande, PBL, har varit en populär pedagogik på flera andra lärosäten som driver läkarutbildningar. För Sahlgrenska akademin kommer ledordet snarare att vara studentaktiverande och mångfacetterad pedagogik. Tanken är att plocka det bästa från flera metoder.

– Visst finns det bra delar i PBL. Man befäster kunskap bättre när man söker informationen själv. Samtidigt finns det ett visst repetitivt moment. Det kanske är bra de första terminerna, men längre fram i programmet kan man behöva andra modeller. Ett annat modernt begrepp är ”flipped classroom”, där studenter förbereder sig och sedan kommer till seminariet och ställer frågor. Men en föreläsning kan också vara lysande och vi ska inte ta bort alla föreläsningar. Många gånger tror jag att man kan använda lärare på ett bättre sätt än att utnyttja dem till just upprepade förläsningar, säger Karin Manhem.

Mer integrering och längre VFU

Ett annat mål är att stärka integreringen mellan olika kurser. Det handlar dels om att väva ihop de prekliniska och kliniska momenten mer under utbildningens gång och dels om att öka samarbetet mellan olika kurser. Ett förslag är att införa terminsansvariga lärare.

– Ibland har kurserna levt sitt eget liv och inte varit så delaktiga i hela programmet. För studenterna är det viktigt att man inte hoppar från en ö till en ö till en annan, utan att det finns ett tema, att de olika momenten binds ihop. Genom att införa terminsansvariga lärare hoppas vi få till ett bättre samarbete och underlätta administrationen av mindre ämnesområden, säger Karin Manhem.

Slutligen vill man införa längre perioder med verksamhetsförlagd utbildning (VFU). VFU kan också komma att införas något tidigare i programmet. Målet är studenterna verkligen ska hinna sätta sig in i verksamheten och få ökade möjligheter att träna sina kliniska färdigheter, snarare än att få många men korta inblickar i den kliniska vardagen. Längre placeringar är också viktigt för att kunna examinera dessa moment på ett bra sätt.

– En del av läkaryrket handlar om specialkunskaper inom till exempel njurmedicin, ortopedi, eller ögon, men mycket är metodkunskap. Hur man tar upp en sjukhistoria, talar med patienter, eller samarbetar i ett team är ju generiska färdigheter som man kan träna på många olika avdelningar, säger Karin Manhem.

Nationellt beslut väntas till våren

Införandet av det nya läkarprogrammet innebär att alla lärosäten måste ansöka om nya examenstillstånd. Arbetet med en ny utbildningsplan har påbörjats och ett första förslag har presenterats för läkarprogramkommittén, men inga beslut har fattats.

Den 17 december träffas en ny, större arbetsgrupp som även innehåller studentrepresentanter och representanter från vården. Gruppen kommer att ha en tät kontakt med både prefekterna som är utbildningsansvariga och med vården, eftersom det är där en stor del av utbildningen äger rum.

Beslut om att införa det nya läkarprogrammet väntas av regeringen till våren, men kan försenas om regeringsbildningen drar ut på tiden. Tidigare fanns en önskan om att den nya utbildningen skulle starta höstterminen 2020, men där är Karin Manhem ganska tveksam.

– Vi kan ju inte bara lägga om termin tolv, utan det krävs en ordentlig översyn av hela programmet. Jag skulle snarare tro att det blir aktuellt höstterminen 2021, säger hon.

Finns det något institutionerna kan göra för att förbereda sig?

– I nuläget handlar det främst om att se till att få kontinuerlig information och delta i de diskussioner som kommer. När vi har kommit lite längre behöver institutionerna se över sin lärarkompetens. Hur har vi det med lärarresurserna? Behöver vi rekrytera? Kan vi använda lärare gemensamt mellan olika ämnesområden och institutioner? Det är viktigt att man inte bara får ett utökat ansvar, utan också får de resurser som krävs, säger Karin Manhem.

De sex förslagen i korthet

  1. Mer allmänmedicin. Ämnet har idag kurser spridda på flera terminer. I förslaget införs en ny kurs sista terminen, inklusive en längre placering i primärvården.
  2. Mer akutsjukvård. Även detta ämne kan ingå i nya termin 12. Målet är att stärka studenternas kunskap, så att de självständigt kan handlägga de vanligaste tillstånden inom akutsjukvård.
  3. Längre VFU-perioder. Förslaget innebär längre placeringar med verksamhetsförlagd utbildning. Målet är ökad möjlighet att träna och examinera kliniska färdigheter. VFU kan också införas tidigare i programmet.
  4. Utvecklad pedagogik. En pedagog ska anställas för att se hur pedagogiken kan utvecklas, om nya metoder ska införas och vilken kompetensutveckling som kan behövas.
  5. Bättre integrering och terminsansvariga. Målet är att binda ihop kursmomenten och skapa en tydligare röd tråd genom programmet. Terminsansvariga ska införas, för att öka samarbetet.
  6. Fler valbara kurser. Tanken är att ge ökad möjlighet att fördjupa sig inom något område, och att underlätta för studenter som vill studera utomlands. Det ger också olika specialiteter möjlighet att lyfta fram sina områden.

 

Bild 1: Läkar- och sjuksköterskestudenter i gemensam övning på Simulatorcentrum, Östra. Foto Johan Wingborg.

Bild 2: Karin Manhem är professor vid institutionen för medicin, vice ordförande i läkarprogramkommittén och arbetar som överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Foto: Karin Allander

Mer information

För framtidens hälsa - en ny läkarutbildning (SOU 2013:15)
Regeringen föreslår en ny längre läkarutbildning (pressmeddelande 2018)
Så redo är de olika lärosätena för en sexårig läkarutbildning (Läkartidningen 2017)
Läs mer om läkarprogramkommittén (Medarbetarportalen)

AV:

Sidansvarig: Karin Allander|Sidan uppdaterades: 2018-11-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?