Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tre unga forskare får anslag från SSMF

Nyhet: 2018-11-06

Olle Werlenius är hematolog och forskar om immunterapi vid leukemi. Han är en av tre forskare vid institutionen för medicin som i år får medel från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF). Helena Filipsson Nyström och Björn Redfors får SSMF:s stora anslag, som är ett av Sveriges största etableringsstöd för unga forskare.

Olle Werlenius. Foto: Privat.Immunterapi syftar till att stärka immunsystemets förmåga att döda tumörceller. I forskningsprojektet ska Olle Werlenius utvärdera immunterapi mot blodcancertypen KMML, som är en svårbehandlad sjukdom med dålig prognos. Behandlingen ska testas kliniskt och utvärderas både vad gäller säkerhet, klinisk effekt och påverkan på immunsystemet.

– I experimentella studier har vi funnit att leukemiceller från patienter med KMML avger syreradikaler, som är ämnen med immunhämmande verkan. Genom den nya behandlingen hoppas vi minska produktionen av syreradikaler och därmed lätta på den broms som leukemin tycks ha på immunsystemet, säger han.

Olle Werlenius är läkare på hematologisektionen på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Som forskare är han knuten till Kristoffer Hellstrands grupp på Sahlgrenska Cancer Center.

Kognitiv påverkan vid Graves sjukdom

Helena Filipsson Nyström. Foto: Karin Allander

Helena Filipsson Nyström är docent i endokrinologi och universitetssjukhusöverläkare på medicinmottagningen vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hon har fått medel för att undersöka kognitiva förändringar vid Graves sjukdom.

Vid Graves sjukdom ökar immunsystemet sköldkörtelns produktion av hormoner, vilket gör att hela kroppen går på högvarv med symtom som hjärtklappning, viktnedgång och sömnsvårigheter. Sjukdomen drabbar främst kvinnor och kan även ge mental påverkan i form av trötthet, oro och humörsvängningar, symtom som kan kvarstå under lång tid.

– Många patienter har kognitiva symtom även efter att hormonnivåerna har stabiliserats. När vi testade patienter 15 månader efter behandling, klassade nästa 35 procent att de har en ökad mental trötthet. Symtomen påminner om dem vid utmattningssyndrom, säger Helena Filipsson Nyström.

Varför de kognitiva symtomen uppstår är inte känt, men man tror att hormonerna även påverkar hjärnan. Få studier har gjorts på området, vilket gör Helena Filipsson Nyströms forskning unik.

Ska hitta gemensamma mekanismer

Björn Redfors. Foto: Karin Allander

Pengarna från SSMF ska gå till att utöka en pågående studie där 65 patienter har undersökts vid både höga och normala hormonhalter. Patienterna genomgår en omfattande testning med bland annat neuropsykologiska och neuropsykiatriska bedömningar, blodprover och olika undersökningar av hjärnan. De jämförs även med en matchande kontrollgrupp.

Preliminära data visar att de centrala delarna av hjärnan inte är så starkt påverkade av hormonnivån, utan mer av antikropparna som stimulerar sköldkörteln till överproduktion.

– Vår hypotes är att de kognitiva symtomen beror på att immunsystemet inte bara påverkar sköldkörteln, utan också hjärnan. Vi tror också att den påverkan skulle kunna vara gemensam för andra autoimmuna sjukdomar till exempel MS och olika reumatiska sjukdomar, säger hon.

Nästa steg i projektet är rekrytera ytterligare 310 patienter. Denna gång ska man inte bara titta på autoimmuna markörer kopplade till sköldkörteln, utan också markörer som man kan vara kopplade till andra sjukdomar.

– Tanken är att se om det finns en parallell aktivering av immunsystemet mellan olika sjukdomar, som också påverkar hjärnan, säger Helena Filipsson Nyström.

Ska undersöka stunning vid hjärtsvikt

Björn Redfors är ST-läkare på kardiologikliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskar inom interventionell kardiologi. Han har fått medel för att undersöka fenomenet myokardiell stunning, som bland annat uppstår i samband med hjärtinfarkt.

Vid hjärtinfarkt dör vissa hjärtmuskelceller, vilket försämrar hjärtfunktionen. Om hjärtfunktionen försämras tillräckligt mycket uppstår akut ischemisk hjärtsvikt, som är ett livshotande tillstånd. Bland patienter som vårdas på sjukhus för hjärtinfarkt är det den vanligaste dödsorsaken.

Men akut ischemisk hjärtsvikt uppstår inte bara på grund av att celler dör, utan också på grund av myokardiell stunning – som innebär att levande hjärtmuskelceller också slutar att fungera. Hur mycket celldöd respektive stunning bidrar till att en patient utvecklar akut ischemisk hjärtsvikt är olika från fall till fall.

– Stunning innebär att delar av hjärtat plötsligt slutar att fungera, trots att vävnaden i sig är livsduglig. Varför det uppstår är inte känt. Traditionellt anses det bero på att hjärtvävnaden är skadad, till exempel på grund av syrebristen som uppstår vid en hjärtinfarkt, säger Björn Redfors.

Kan vara en skyddande mekanism

Björn Redfors hypotes är att stunning inte beror på en skada, utan istället i grunden är en skyddande mekanism. Under normala förhållanden går ungefär 80 procent av hjärtmuskelcellernas energi åt till pumpaktivitet, jämfört med cirka 20 procent som går åt till att uppehålla processer som är livsviktiga för hjärtmuskelcellen.

– När det uppstår ett syreunderskott, till exempel på grund av en hjärtinfarkt, så är min hypotes att cellerna nedprioriterar pumpaktiviteten för att spara energi till processer som krävs för att cellen ska överleva. Denna skyddsmekanism på cellnivå kan dock leda till försämrad hjärtfunktion och bidra till att patienten avlider, säger han.

Om Björn Redfors hypotes stämmer kan det på sikt ge möjlighet till nya behandlingar, vilket skulle kunna rädda liv. Trots betydande medicinska framsteg de senaste årtiondena är akut hjärtinfarkt fortfarande en av de vanligaste dödsorsakerna.

Från registerstudier till experimentell forskning

De pengar Björn Redfors får från SSMF ska både gå till registerstudier, kliniska studier och experimentella studier. I registerstudien ska han på populationsnivå analysera hur olika riskfaktorer är associerade med stunning. Nästa år påbörjas även en klinisk studie på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

– Vi kommer att undersöka de delar av hjärtat som drabbas av stunning extra noga och även jämföra olika typer av stunning. Myokardiell stunning ses inte enbart i samband med hjärtinfarkt utan kan även uppstå vid andra akuta tillstånd och prognosen för patienten skiljer sig åt vid de olika tillstånden. Min forskning syftar till att bättre förstå mekanismerna bakom stunning för att på sikt kunna utveckla strategier som kan manipulera eller vända förloppet, säger han.

Foto: Karin Allander/Privat

AV:

Sidansvarig: Karin Allander|Sidan uppdaterades: 2018-11-07
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?