Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hyperreaktivitet i luftvägarna

Hyperreaktivitet i luftvägarna kan vara av olika karaktär. Dels finns den välkända astmatiska bronkiella hyperreaktiviteten som innebär en bronkobstruktion utlöst av ett ospecifikt stimuli som till exempel kyla eller ansträngning.

Området är dock lång från kartlagt. Fortfarande fattas det ”en felande länk” där man inte vet hur eller varför den astmatiska inflammationen förmedlar den neurogent utlösta reaktionen på ett icke astmatiskt stimuli åtföljt av bronkobstruktion. Hypotesen är att det finns kopplingar till de så kallade ”airway sensory non-adrenergic non-cholinergic” (e-NANC) nerverna som utrycker en undergrupp av receptorer som går under beteckningen transient receptor potential (TRP). Flera forskningsprojekt är pågående med detta som bakgrund.

Ett annat vanligt men lite studerat tillstånd är den sensoriska hyperreaktiviteten (SHR) som innebär en icke astmatisk, icke allergisk reaktion i såväl övre som nedre luftvägar, utlösta av ospecifika stimuli som kemikalier, dofter men även av kyla. SHR är ett vanligt tillstånd och finns hos cirka 6 % av den vuxna befolkningen. Det definieras utifrån ett särskilt symptom-score i kombination med ett positivt inandningstest för hosta med ämnet capsaicin. Hostkänsligheten för capsaicin reflekterar den sensoriska neurogena reaktiviteten i luftvägarna. Receptorn för capsaicin; TRPV1 är den först genetiskt identifierade receptorn i den så kallade TRP-familjen. Hypotesen är att en uppreglering av TRP-receptorer medför en uttalad känslighet för olika faktorer som normalt uppfattas som icke toxiska eller störande.

Teoretisk bakgrund

TRP-kanaler (Transient Receptor Potential channels)
Upptäckten av den grupp receptorer som utgörs av TRP-kanaler på undergrupper av sensoriska nerver har öppnat nya möjligheter att förstå och farmakologiskt angripa sensorisk hyperreaktivitet i luftvägarna. TRP-kanalerna har bland annat en förmåga att registrera temperatur, kemiska stimuli, smärta, tänjning, beröring, osmolaritet samt pH och anses vara involverade i en rad olika sjukdomstillstånd via ett ökat uttryck för tillhörande receptorer. I nuläget (hos däggdjur) har man definierat minst 28 st TRP-kanaler från minst 6 subfamiljer. Till grupp nummer 1 hör bland annat TRPV, TRPA och TRPM vilka alla reagerar på olika kemiska stimuli.

Capsaicnreceptorn är en så kallad jonkanal enligt ovan [Transient receptor potential vanilloid one (TRPV1)]. Den återfinns fram för allt på C-fibrerna och aktiveras av capsaicin samt även av flera vanilloider (vanliga beståndsdelar i parfym) och andra kemiska ämnen även om detta är lite studerat. Denna receptor är genetiskt identifierad. TRPV1 kan också aktiveras av sur miljö och värme och förmedlar så kallad ”noxious heat”-stimuli. TRPV1 är uppbyggd av proteiner som är icke selektiva jonkanaler som förmedlar en elektrisk nervpotential genom inflöde av joner, bla Ca2 . Vid aktivering av TRPV1 sker ett utflöde av neuropeptider, bland annat substans-P, nerokinin-A och calciotonin gene-related peptide. TRPV1 kan blockeras av capsaicin men denna effekt är mycket kortvarig. Antagonisten capsazepin däremot, blockerar receptorn och det i mycket högre och längre grad. Capsaicin, den heta ingrediensen i spansk peppar har sedan decennier, i inhalerad form, använts för att provocera fram hosta i en rad olika studier. Sensoriska neuron är inte statiska utan remoduleras på grund av förändringar i luftvägarnas omgivning vilket kan leda till en inflammation som kan påverka natriumkanalerna i nerverna och ge en ökad retbarhet. En remodulering av nerverna sker fortlöpande.

TRP-kanalerna och särskilt TRPV1 och TRPA1 bedöms ha en stor betydelse för såväl sensorisk som astmatisk hyperreaktivitet. Fortfarande är antalet studier i ämnet begränsat.

Teknisk plattform för analys av TRP

Confocal immunohistokemi och in situ hybridisering. Quantitative real-time RT-PCR och olika blotting techniques. Cell culturing, transfection och protein expression. Patch-clamp teknik för att mäta jonströmmar. Olika bioassays för att mäta mekanisk aktivitet i isolerad vävnad. Laser-Doppler perfusion imaging för mätning av mikrocirkulatoriskt flöde i hud och slemhinnor. Kvantitativ immunoassays (RIA, ELISA etc.).

Frågeställningar

Kan vi i biopsi- och lavagematerial från luftvägarnas slemhinnor hos patienter med SHR och astma påvisa ett förändrat uttryck av TRP-kanaler? Ett stort antal anlyser planeras.
 


 
Se även sidan "Övrig kartläggning av SHR"

Kontaktinformation

Eva Millqvist

SU/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg

Besöksadress:
Allergicentrum

Telefon:
031-342 39 72

Fax:
031-41 78 24

Sidansvarig: Karin Allander|Sidan uppdaterades: 2010-09-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?