Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Övrig kartläggning av SHR


Bröstkorgsrörlighet och smärtkänslighet

Vid många kroniska lungsjukdomar finns en nedsatt bröstkorgsrörlighet men detta är förhållandevis lite studerat även vid astma och KOL. Vi har från en pilotstudie resultat som tyder på en kraftigt inskränkt bröstkorgsrörlighet hos patienter med SHR samt även en förhöjd smärtkänslighet.

Målsättning

Att studera bröstkorgsrörligheten dels hos patienter med diagnostiserad SHR, dels hos en grupp patienter med diagnostiserad astma och en grupp patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), samt hos en frisk, ålders- och könsmatchad kontrollgrupp. Att därefter genomföra en behandlingsstudie på de patienter som har påvisad nedsatt bröstkorgsrörlighet och utvärdera en eventuell effekt på symptom och livskvalitet.

Att undersöka om det i patientgrupperna finns en förhöjd smärtkänslighet, detta med anledning av kopplingen till TRP-receptorer som ny smärtforskning visar. TRP-receptorerna som till stor del reglerar hosta och även smärta interagerar troligen bland annat via TRPV1-receptorn. En ökad smärtkänslighet förefaller trolig vid SHR men behöver även studeras vid astma och KOL med tanke på den ökade capsaicinkänsligheten i form av hosta som finns vid dessa tillstånd.
 


Kronisk idiopatisk hosta

Hosta är ett vanligt symtom som patienter med SHR beskriver. Hosta som pågår i mer än två månader brukar kallas kronisk. Olika lungsjukdomar såsom infektioner, cancer, alveolit, astma och KOL kan orsaka kronisk hosta, men i många fall hittas ingen orsak, dessa patienter har en så kallad kronisk idiopatisk hosta. På en specialistklinik rapporterades att så mycket som 42 % av patienterna hade kronisk idiopatisk hosta. Dessa patienter beskriver ofta symtom med en mycket känslig hostreflex, som kan utlösas av dofter, kemikalier, parfym och matos. Studier har också visat att tillståndet påverkar livskvaliteten negativt på flera områden.

Frågeställningar

Hur vanligt är det att patienter med kronisk hosta har luftvägssymtom utlösta av dofter och kemikalier? Och hur, isåfall, påverkas patienter med kronisk hosta socialt och emotionellt av de doftutlösta besvär? Hur påverkas deras livskvalitet? Har dessa patienter SHR som en förklaring till hostan? Hur är känsligheten för inhalerat capsaicin?
 


Astma och SHR

Bronkiell hyperreaktivitet betraktas som ett kardinalsymptom vid astma bronkiale och ses som ett diagnostiskt kriterium. Denna hyperreaktivitet kopplas framför allt till en bronkobstruktion som utlöses av till exempel metakolin, histamin, kyla eller torrluft. Hur vanligt en sensorisk hyperreaktivitet, i form av känslighet dofter och kemikalier, är vid astma är ofullständigt kartlagt. Likaså om capsaicinkänsligheten är förhöjd vid astma och hur den påverkas av allergen och metakolin samt av läkemedel.

Frågeställningar

Föreligger en ökad sensorisk retbarhet – ökad hostkänslighet för capsaicin – hos patienter med väldefinierad astma och obehandlad astmatisk inflammation? Kan en eventuell ökad hostkänslighet kopplas till ökad känslighet för kemiska irritanter som starka dofter? Förändras capsaicinkänsligheten efter regelbunden behandling med inhalationssteroider? Kan en föregående metakolin- eller allergenprovokation påverka capsaicinkänsligheten?
 


Påverkan av inhalerat mentol

Den känsla av kyla som mentol uppväcker i luftvägarnas slemhinnor är välkänd. Mentol är en ofta använd ingrediens i olika, icke receptbelagda, beredningar för behandling av nästäppa och hosta. Enstaka vetenskapliga studier styrker att mentol kan ha en hostdämpande effekt och dämpa upplevelsen av andnöd. Samma TRP-receptor, TRPM8, stimuleras av mentol och av svala temperaturer ( 8° - 22°), och är genetiskt identifierad. Upptäckten av denna receptor innebär en förklaring till upplevelsen av kyla som mentol ger upphov till.

Frågeställningar

Föreligger i en klinisk situation på människa ett samband mellan inhalerat mentol och capsaicin? Förändrar mentol känsligheten för inhalerat capsaicin? Är en sådan eventuell förändring dosberoende? Föreligger hos SHR-patienter en basalt ökad känslighet för mentol jämfört med friska försökspersoner? Kan mentol ha effekt på hosta och andra besvär som utlöses av capsaicininhalation hos patienter med SHR?

Kontaktinformation

Eva Millqvist

SU/Sahlgrenska, 413 45 Göteborg

Besöksadress:
Allergicentrum

Telefon:
031-342 39 72

Fax:
031-41 78 24

Sidansvarig: Karin Allander|Sidan uppdaterades: 2010-09-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?