Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mineraler och spårämnen


Studier kring mineralämnen är ett mycket forskningsintensivt område pga utvecklade analysmetoder. Fler nya spårelement har kunnat fastställas som livsnödvändiga och när det gäller andra har man fått möjlighet att fastställa deras biologiska funktioner. Betydande framsteg har också gjorts under senare år när det gäller att fastställa människans behov av mineralämnen. En viktig forskningsgren är betydelsen av samverkan mellan ämnesomsättning och näringsstatus.

Forskningsprojekt:

Salt. Patienter med måttlig och svår kronisk hjärtsvikt rekommenderas idag både vätske- och saltrestriktion, vilket är ett stort ingrepp i deras dagliga liv. Rekommendationen skulle kunna medföra försämrad livstillfredställelse, ökad törst, malnutrition och kakexi. Evidensbaserade studier för dessa rekommendationer finns inte idag. SAVA studien (Salt-vätskerestriktion vid kronisk hjärtsvikt) studerar därför effekt på kliniska händelser i form av NYHA-klass, sjukhusvård, viktökning, benödem, livstillfredställelse eller törst hos patienter med måttlig och svår kronisk hjärtsvikt, efter kostintervention med salt och vätskerestriktioner. Studien utgår från Avd Hjärta-Kärl, Östra Sjukhuset, Göteborg men utförs i samarbete med vår avdelning

Proinflammatoriska mediatorer och hematologiska järnmarkörer före och efter thoraxkirurgi.
Hos patienter med kroniska sjukdomar är inflammationsframkallad anemi ett tillstånd förenat med ökad sjuklighet och dödlighet. Medieringen av denna anemiform har hittills varit okänd. Ett nyupptäckt peptid, hepcidin, har rönt stort intresse i och med dess antydda nyckelroll i järnomsättningen. Hepcidin utsöndras i blodet i respons till bl.a. inflammation. Syftet  är att studera tidsmässiga förändringar i hepcidin och hematologiska järnmarkörer som respons till en framkallad inflammation, och genom detta öka kunskapen gällande hepcidins betydelse i den kliniska utvecklingen av sjukdomar rörande järnmetabolismen hos människa. Som modell för framkallad inflammation används i detta fall större hjärtkirurgi.

Betydelsen av moderns kostvanor, livsföring och järnstatus under graviditet, samt dess koppling till sköldkörtelfunktion och övervikt/fetma - En etiologisk kohortstudie
Järnbrist, liksom jodbrist och nedsatt sköldkörtelfunktion, hos modern under graviditet är tillstånd förknippade med allvarliga hälsoeffekter för både mor och barn. Då enzymet som syntetiserar sköldkörtelhormonerna är järnberoende, kan järnbrist, trots tillräcklig tillgång på jod, orsaka sänkta nivåer av sköldkörtelhormoner. Övervikt/ fetma är ett tillstånd av kronisk låggradig inflammation kopplat till järnbrist genom det nyligen upptäckta proteinet hepcidin. Med moderns och barnets hälsa i fokus avser denna studie att kartlägga betydelsen av moderns kostvanor, livsföring och järnstatus under graviditet, samt dess koppling till sköldkörtelfunktion och övervikt/fetma.

Effekt på järnstatus vid intag av fullkornsbröd hos kvinnor i fertil ålder. Studien som görs i samarbete med Chalmers syftar bland annat till att undersöka de långsiktiga effekterna av ett kostfiber-intag enligt gällande rekommendationer för järnstatus hos kvinnor, undersöka inverkan på upptag av kadmium samt bidra till utvecklingsarbete – processförbättring.

Natrium och kalium i kosten. Högt blodtryck drabbar en stor del av den vuxna svenska befolkningen, och är en riskfaktor för stroke och hjärtinfarkt. Av de blodtryckssänkande livsstilsåtgärderna som finns är sänkning av saltintag sannolikt den mest försummade. Det har visat sig att 75-80% av saltet vi får i oss tillsätts i samband med tillagningen av maten, och framförallt via den färdigberedda maten vi köper, det som livsmedelsindustrin tillsätter.

- Jod i kosten. Jod är nödvändigt för alla snabbt växande individer såsom under fosterlivet som under de tidiga barnaåren. Vi har genomfört den första rikstäckande studien på skolbarn i åldern 6-12 år där jodintaget mätts med bestämning av jod i urin och sköldkörtelns storlek.

 

 

 

Sidansvarig: kommunikation@medicine.gu.se|Sidan uppdaterades: 2010-10-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?