Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kostinterventioner och metabolomik

För att kunna säkerställa samband som visats i epidemiologiska studier mellan kost, specifika livsmedel eller enskilda näringsämnen och hälsoutfall, som minskad sjukdomsaktivitet eller bättre nutritionsstatus, krävs interventionsstudier. De interventionsstudier som sker vid avdelningen fokuserar framförallt på att studera hälsoeffekter av livsmedel. Studier genomförs exempelvis i samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset (SU). Forskningen kan även vara inriktad på att hitta biomarkörer eller metabola avtryck av en viss kost eller livsmedel. Studier kan också genomföras i samarbete med livsmedelsindustrin.

 

Kostinterventionerna är allt från korta måltidsförsök till studier över längre perioder. Många av studierna sker på vår avdelning där vi både har provtagningslokal och möjlighet att laga och servera måltider. För längre studier där vi förser studiedeltagarna med allt från enstaka måltider till hela koster samarbetar vi med industrin för produktion av specifika måltider och hemleveranser till studiedeltagarna.
 

Ett exempel på samarbeten med sjukvården är kostinterventionerna MIRA och ADIRA där avdelningen samarbetar med Reumatologen på SU. Syfte med studierna är att undersöka om det är möjligt att minska sjukdomsaktivitet och inflammation vid ledgångsreumatism (Reumatoid Artrit,RA) med hjälp av kosten. Reumatoid Artrit är en kronisk inflammatorisk sjukdom som påverkar 0,5-1% av befolkningen, med höga kostnader för både individ och samhälle. Många har kvarstående sjukdomsaktivitet trots farmakologisk behandling. Kunskapen om specifik kost för patienter med RA är idag begränsad och därmed kan i princip bara generella kostråd ges. Huvudsyftet med projekten är att utvärdera om en komplettering av patientens aktuella farmakologiska behandling med tillägg av kostbehandling kan minska sjukdomsaktivitet och därmed förbättra patientens livskvalitet. Genetiska analyser och metabolomik i kombination med interventioner kan även förbättra förståelsen av vilka individer som svarar bäst på kostbehandling, då individuella skillnader kan göra att effekterna skiljer sig åt. Huvudansvariga är Helen Lindqvist och Anna Winkvist.

 

Vi har även ett samarbete med Mag-tarmlab, Medicinkliniken, SU där vi bland annat jämför tre olika behandlingsalternativ vid IBS; traditionella kostråd, inkl. låg halt fermenterbara kolhydrater vs. en kost med låg total halt kolhydrater vs. optimerad läkemedelsbehandling. Utfall i studien är mag-tarmsymtom, extraintestinala symtom och livskvalitet. Vi undersöker också hur energi- och näringsintag, tarmflorans sammansättning (mikrobiota), metabolomik, blodfetter, blodsocker påverkas av behandlingarna. Doktorand i projektet är Sanna Nybacka. Ansvarig Anna Winkvist.
 

För närvarande driver avdelningen även studien ”Kostmodellen”, som är en 12 månaders randomiserad kostinterventionsstudie. Projektet syftar till att beforska olika typer av kostutbildning till personer med typ 1 diabetes: Socialstyrelsens kostråd (gruppbehandling /dietist), avancerad kolhydraträkning (gruppbehandling /sjuksköterska), och ordinarie rutin (individuell behandling /sjuksköterska). Projektet kommer att svara på följande frågor: - Är det någon skillnad mellan metoderna med avseende på HbA1c, blodfetter och inflammationsmarkörer? Vad är effekten på patienternas livskvalitet och hypoglykemier? Totalt ingår 144 patienter i studien. Clinicaltrial.gov ID: NCT01791907. Huvudansvarig är Mette Axelsen.
 

Avdelningen driver också interventioner med syfte att genom professionella råd och stöd förbättra befintlig kost för att bland annat uppnå viktminskning. Två exempel på sådana studier är LEVA- Livsstil för effektiv viktminskning under amning och LIV -LEVA i Vardagen. LEVA är ett randomiserat försök med syfte att undersöka effekten av att erhålla ett kost- och motionsprogram under amningsperioden hos ammande mödrar, som var överviktiga före graviditeten, jämfört med att inte erhålla något program. Vi undersöker hur detta påverkar viktutvecklingen under amningsperioden. Samtidigt undersöker vi effekten på kroppssammansättning och kardiovaskulära riskfaktorer och vi gör även en hälsoekonomisk utvärdering av programmet. Huvudansvarig är Anna Winkvist
LIV-studien är en vidareutveckling av det tidigare randomiserade kliniska försöket LEVA, där överviktiga och obesa kvinnor under amningsperioden lyckades uppnå en betydelsefull viktminskning och skapa långsiktiga livsstilsförändringar med hjälp av kostbehandling under ideala studieförhållanden. Baserat på erfarenheter från LEVA, är det övergripande syftet med LIV-studien att utvärdera effekten av kostbehandlingen då den utförs under verkliga förhållanden i primärvården. Studien syftar till att erbjuda vetenskaplig evidens för hur ett kostbehandlingsprogram för överviktiga och obesa kvinnor strax efter förlossning skulle kunna utformas inom primärvården. Huvudansvarig är Anna Winkvist

Kostinterventioner är ofta mycket krävande att genomföra och begränsas kraftigt i tid, dvs långsiktiga effekter går sällan att mäta på detta vis. För att studera kostens inverkan vid olika sjukdomstillstånd används därför matdagböcker, frekvensformulär eller 24 timmars kostintervjuer i epidemiologiska studier. Dessa metoder har flera nackdelar; systematiska fel vid uppskattning av kostintag såsom subjektiva uppskattningar av portionsstorlekar och variation i intag, under- och överrapportering av intag av vissa livsmedel eller drycker samt faktisk förändring av intaget på grund av deltagande i studie. Felaktiga mätningar av kostintag kan försvåra detektionen av korrelation mellan kostvanor och sjukdomsrisk. För att karakterisera kostintag används om möjligt biomarkörer dvs. komponenter som korrelerar mot intag av olika näringsämnen. Dock ger inte biomarkörer i dagsläget någon representativ bild av det totala kostintaget och det finns dessutom ytterst få markörer i förhållande till den komplexitet av ämnen som livsmedel innehåller. För att bättre karakterisera kostintag utvecklas nya mätmetoder, såsom metabolomik. Metabolomik (Se video om metabolomics forskning) kan ge en representativ bild av kostintaget via identifikation av metabola mönster av biomarkörer. NMR och olika former av MS används för att registrera metaboliterna i urin eller serum och genererar data, vilken processas med multivariat statistik. Ett flertal interventionsstudier där olika enskilda måltider eller olika habituella koster jämförs pågår för att karaktärisera kostmönster med metabolomik. Exempelvis samlas prover in från habituella vegetarianer, veganer och blandkostare. Doktorand i projektet är Millie Rådjursöga. Huvudansvarig är Anna Winkvist


NMR-analyserna sker i samarbete med Svenskt NMR-centrum och MS analyser i samarbete med Chalmers.
 

Sidansvarig: kommunikation@medicine.gu.se|Sidan uppdaterades: 2017-10-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?