Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Undersökningar

Här redovisas de olika undersökningar som ingår i Intergene- och Adonixstudierna. Några undersökningar var inte med första gången studien genomfördes, utan är nya i Intergene-Adonix 2.

Procedur

Deltagarna ska ha fastat i minst fyra timmar. Undersökningarna genomförs på Östra sjukhuset och tar ca 3 timmar inklusive fika. Efter att ha fått information om undersökningarna skriver deltagaren på ett samtycke om att delta i studien och förutsättningarna för deltagandet.

Enkäter

Med hjälp av frågeformulär kartläggs bl a förekomst av olika yrkesexponeringar, yttre luftföroreningar, socioekonomiska faktorer, livsstilsfaktorer, kostvanor och psykosociala förhållanden.
Intergene och Adonix: de två studierna hade separata frågeformulär, två i varje studie.
Intergene-Adonix 2: de olika formulären är sammanslagna till två omfattande formulär och en del nya frågor har lagts till. Det ena formuläret skickas hem och tas med vid besöket, den andra fylls i på plats eller görs klart hemma i efterhand.

Blodprover

Blodprover tas för analys av blodsocker och blodfetter. Svar på dessa skickas hem till deltagaren. Blodprov kommer också frysas för senare analyser av olika inflammationsmarkörer och ämnesomsättningsprover och dessutom är målsättningen att studera sjukdomsspecifika kandidatgener för att se på samband med hjärt-kärl-, lung- och metabola sjukdomar. Det innebär att blod fryses ned i Sahlgrenska biobank för senare analyser.

Antropometriska mått

Det tas längd, vikt och höft- samt midjemått med kläder men utan skor.

Blodtryck

Blodtrycket tas två gånger efter 5 min vila med en automatisk blodtrycksmätare.

Kliniska undersökningar

EKG

Elektrokardiografi (EKG) innebär registrering av hjärtats elektriska aktivitet. Den sker med fyra elektroder som placeras på hand och fotleder och sex elektroder på bröstkorgen. De olika avledningarna speglar hjärtats olika delar. Undersökningen är lätt att utföra och medför ringa obehag för studiedeltagaren.

Bioelektrisk Impedansanalys, BIA

BIA är en ny teknik, som introducerades i mitten av 1980-talet för mätning av kroppssammansättning. När man mäter impedans (motstånd) på människor, skickas växelström genom kroppen. Den svaga växelströmmen som man mäter med är helt ofarlig. Med hjälp av värdet på impedansen - det elektriska motståndet - kan man beräkna kroppens totala innehåll av vatten. Impedansen skiljer dock mellan olika typer av celler. Motståndet är mindre i muskelceller men högre i fettcellerna. Det gör att man med hjälp av en dator kan "väga" olika vävnader i kroppen. Man kan mäta muskelmassa och fettmassa samt total cellmassa och mängden vatten i kroppen. Man kan även analysera om vätskan finns på de rätta ställena. Den visar också om cellernas näringstillstånd är bra eller dåligt.
Intergene och Adonix: Mätningen gjordes liggande på en brits och impedansen mättes via elektroder på höger hand och fot.
Intergene-Adonix 2: Mätningen görs barfota stående på en impedansvåg.

NO-mätning

Londonsmogen i december 1952 visade att höga halter av yttre luftföroreningar ökar dödligheten hos äldre människor. Det är emellertid först under senare år som det visats att detta gäller även vid exponering för lägre nivåer, nivåer som idag finns i Västeuropa och USA. Ett flertal studier visar ett starkt samband mellan dödlighet och halten små partiklar i omgivningsluft. Det finns också djurförsök som visar att små partiklar ger kraftig inflammation längst ut i luftvägarna. Även andra undersökningar visar att en sådan inflammation kan öka risken för hjärtsjukdom.
I Intergene- och Adonixstudierna undersöker vi förekomsten av luftvägs-inflammation med hjälp av analys av utandat kväveoxid (NO). Vi skall sätta detta i relation till halten små partiklar i omgivningsluft just den dagen vi gör NO-mätningarna. Luftföroreningsdata hämtas från mätstationer som drivs av Göteborgs Miljöförvaltning och andra kommuner i Västra Götalands Län. I Göteborg finns insamlade data avseende små partiklar, kvävedioxid, ozon och svaveldioxid som tim- och dygnsmedelvärden.

Exponeringen för fina partiklar, ozon och kvävedioxid kommer för varje individ att modelleras utgående från uppmätta luftföroreningsdata. I modellen kommer vi att ta hänsyn till meterologiska data, bostadsort, samt aktiviteter de senaste dygnen före undersökningen.

Personer med astma har en förhöjd halt av kväveoxid i utandningsluft, och det anses att detta speglar förekomsten av inflammation i luftvägarna. De förhöjda nivåerna sjunker vid behandling, men ökar vid försämringstillstånd. Nivåerna i utandningsluft mäts genom att deltagarna blåser i en apparat som omedelbart ger besked om vilka nivåer de har. Mätning av kväveoxid i utandningsluft kan vara till hjälp för att diagnostisera astma.

Spirometri

Vid spirometri undersöks lungfunktionen genom mätning av den maximala volym man kan andas ut på en sekund, FEV1. Även storleken på en maximal utandning, vitalkapacitet, FVC, mäts. Samtidigt görs ett reversibilitetstest där man kan se om en eventuell muskelsammandragning i de muskler som omger luftvägarna återgår till ett normalt avslappnat tillstånd när det ges läkemedel. Sådana muskelsammandragningar är vanliga hos astmatiker.

PEx

PEx-undersökning görs med avseende på lungor och luftvägar. Det innebär att det samlas in partiklar i utandningsluften (PEx, particles i exhaled air). Partiklarna bildas från det slemskikt som bekläder slemhinnan i de perifera luftvägarna, och speglar detta slemskikts kemiska sammansättning.
Detta är en ny undersökning i Intergene-Adonix 2.

Arteriografi

Detta är en undersökning som görs för att mäta elasticiteten i stora kroppspulsådern. Det ger ett mått på graden av åderförkalkning. Undersökningen tar ca 5 minuter att genomföra och görs med en blodtrycksmanschett som är kopplad till arteriografen.
Detta är en ny undersökning i Intergene-Adonix 2.

Näsepitelprov

Detta är ett prov som tas i näsan för att mäta inflammationsmarkörer.
Detta är en ny undersökning i Intergene-Adonix 2.

Stegräknare

Deltagarnas fysiska aktivitet mäts under en vecka vid hjälp av en stegräknare som fästs i ett skärp eller i byxlinningen.
Detta är en ny undersökning i Intergene-Adonix 2.
 

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2015-03-13
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?