Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Primärvården

Våra projekt i delområde två har ett primärvårdsperspektiv och är inriktade på olika metoder för att tidigt identifiera patienter, som kan vara i riskzonen för att bli sjukskrivna det närmaste året men också på att stödja och behandla personer för att förebygga ytterligare psykisk ohälsa.

Vi har i tidigare projekt utvecklat ett antal frågor om arbetsrelaterad stress. Dessa frågor prövas och utvärderas i vardagsarbetet på vårdcentraler i projektet Tidig identifiering av personer som riskerar sjukfrånvaro på grund av arbetsrelaterad stress. En randomiserad kontrollerad studie av personer som söker för fysiska och psykiska besvär hos primärvården (TIDAS).

Kontakta Kristina Holmgren för mer information.

 

I projektet PRIM-NET prövar man i en randomiserad kontrollerad studie inom ramen för ett doktorandprojekt om internetbaserad KBT kan användas för att förbättra arbetsförmågan och minska sjukfrånvaron hos personer med depression i jämförelse med traditionell KBT. Resultaten från den korta uppföljningen visar att det inte finns någon skillnad mellan de båda metoderna och att internetbaserad KBT därför kan användas som en effektiv metod för att stödja personer med mild till måttlig depression. För patienter med behov av flexibilitet kan den internetbaserade metoden därför vara till fördel. Marie Kivi disputerade år 2015 med avhandlingen Internet-based Treatment of Depression in Primary Care: Effectiveness and Feasibility inom ramen för projektet. Nyligen publicerades också resultat från den långa uppföljningen och en studie om patienternas upplevelse av att använda internetbaserad KBT inom ramen för ytterligare doktorandprojekt.

Kontakta Maria Eriksson för mer information.

 

I projektet MADRS-S Integrated undersöks det i en randomiserad kontrollerad studie om tätt återkommande konsultationer i primärvården i kombination med självskattningsinstrumentet MADRS-S kan minska symptom på depression och sjukfrånvaro, öka livskvalitet och funktionalitet men också om det finns hälsoekonomiska vinster att göra. Inom projektet disputerade Carl Wikberg med avhandlingen Aspects of management of depression in primary care under våren 2017.

Kontakta Carl Wikberg för mer information.

 

 

I GP-3Q utveckas ett nytt verktyg för läkare för bedömning av behov av arbetsrelaterad rehabilitering hos patienter med vanliga psykiska sjukdomar. I detta doktorandprojekt är det övergripande målet att utveckla ett verktyg som ska underlätta läkares bedömning av arbetsförmåga och behov av sjukskrivning och rehabilitering hos patienter med depression och ångest. Verktyget ska vara kort och enkelt att använda i daglig klinisk verksamhet och har som syfte att identifiera de patienter som behöver stöd för att återgå till sitt arbete efter en sjukskrivning. Genom att skilja ut de patienter som behöver stöd från de som inte behöver det kan rehabiliteringsinsatser koncentreras till rätt patienter, och de som klarar återgång till arbete på egen hand slipper onödiga åtgärder som riskerar att förlänga sjukskrivningen. Den första delstudien är en systematisk litteraturgenomgång av kvalitativa studier om läkares arbete med sjuskrivning och syftar till att förstå vad och hur läkare gör när de bedömer arbetsförmåga. Resultatet kommer att ligga till grund för verktyget som i delstudie 2 ska ta form och utvecklas i samråd med kliniskt verksamma läkare och experter på området. I delstudie 3 och 4 kommer verktyget att testas och utvärderas i primärvården.

Kontakta Gunnel Hensing för mer information.

 

 

I projektet PRIMA (Primärvård för arbetsåtergång) som bedrivs i samarbete med Insitutet för stressmedicin (ISM) i Västra Götalandsregionen är målet att utveckla och utvärdera införandet av ett arbetssätt för att stimulera återgång i arbete bland patienter med stressrelaterad psykisk ohälsa. Ni kan läsa mer på projektets hemsida på ISM:s webbsida här

Kontakta Lisa Björk för mer information. 

 

I projektet CapNote (Capacity Note – tidig och systematisk kommunikation mellan läkare, patient och arbetsgivare) är syftet att öka kommunikationen mellan läkare, patient och arbetsgivare och utvärdera vilken effekt det har på sjukfrånvaro. För att underlätta kommunikationen har vi utvecklat en «resurslapp» (eng: capacity note) som handlar om psykisk hälsa och arbetsanpassning. När en patient blir sjukskriven på grund av psykisk ohälsa fyller läkare och patient tillsammans i resurslappen med kortfattad information om arbetet och beskrivning av hur symptomen påverkar patientens arbetsförmåga. Patienten kontaktar sedan sin chef och diskuterar, med utgångspunkt i resurslappen, möjligheten att anpassa arbetssituationen på kort eller lång sikt utifrån patientens hälsoläge. Vid återbesök hos läkaren används detta som underlag för diskussion om det fortsatta behovet av sjukskrivning och/eller arbetsrelaterad rehabilitering. Vi tror att resurslappen stärker patientens handlingskraft och delaktighet i ansvaret för återgång i arbetet samtidigt som det leder till ett förbättrat informationsutbyte mellan patient, läkare och chef. Projektet genomförs som en randomiserad kontrollerad studie och registerdata om sjukskrivning kommer användas för att studera om användandet av resurslappen leder till snabbare återgång i arbete jämfört med vanligt handläggande.

Kontakta Paula Nordling för mer information.

 

I projektet BI-POP (Behandling och Identifiering av Psykisk Ohälsa i Primärvården) är syftet att utvärdera nya arbetsmetoder inom primärvården riktade mot att identifiera och behandla stressrelaterad ohälsa och depression. Projektet består av två delar. Den första delen är en randomiserad kontrollerad studie (RCT) i primärvård med syfte att utvärdera en systematisk användning av ett screeningverktyg (Work Stress Questionnaire ”WSQ”). Screeningverktyget WSQ är utvecklat för att tidigt identifiera personer i risk för sjukskrivning på grund av arbetsrelaterad stress. Delstudie 1 är utformad som ett studieprotokoll och presenterar designen av RCT-studien. Delstudie 2 syftar till att undersöka om läkares användning av WSQ i primärvård påverkar antal och typ av framtida vårdkontakter hos studiedeltagarna i jämförelse med en kontrollgrupp som fått sedvanlig behandling. I projektets andra del utvärderas implementeringen av vårdsamordnare, så kallade care managers, i primärvård. Delstudie 3 syftar till att utforska om införandet av en vårdsamordnare för patienter med nydiagnosticerad depression resulterar i minskat antal sjukskrivningsdagar jämfört med vårdcentraler som inte har tillgång till en vårdsamordnare. I delstudie 4 kommer vi undersöka om tillgång till en vårdsamordnare resulterar i en mer ändamålsenlig läkemedelsbehandling för depression i jämförelse med vårdcentraler utan vårdsamordnare.
 

Kontakta Christine Sandheimer för mer information.

 

MentALLY är ett EU-samarbetesprojekt mellan universiteten i Gent, Göteborg och på Kreta. Det övergripande syftet är att skapa en tillgänglig vård för psykisk ohälsa där patienter behandlas av rätt instans av personal med goda förutsättningar för att bedriva behandling med patientdelaktighet. Man vill utveckla ett ramverk för eurepiska länder och aktörer utifrån kunskap från hälso- och sjukvårdspersonal, patienter och den allmänna debatten kring sjukvård för psykisk ohälsa. Läs mer om projektet här.

Kontakta Gunnel Hensing för mer information.

Sidansvarig: Katarina Englund|Sidan uppdaterades: 2019-02-21
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?