Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Physical fitness and brain

Docent Maria Åberg leder en forskar grupp i allmänmedicin med 2 doktorander och flera associerade post-docs. Fokus för gruppen är att studera betydelsen av fysisk kondition, BMI och psykisk ohälsa i tonåren för risken att utveckla kroniska sjukdomar senare i livet. Forskargruppen har också en pågående klinisk interventionsstudie i primärvården för att studera effekter av fysisk träning på symtom av ångest, kognitiv förmåga och arbetsförmåga. Maria Åberg är också ordförande i styrkommittén för Physical fitness and Brain- Epidemiological studies (PHYSBE) som är multidisciplinär paraply organisationen för en rad olika epidemiologiska projekt.

Doktorander:
Malin Henriksson, specialistläkare i allmänmedicin på Onsala vårdcentral. Doktorandprojekt: ”Psykisk ohälsa - Epidemiologiska studier av betydelsen av fysisk kondition och kognitiv förmåga”.

Josefina Robertsson, AT-läkare Sahlgrenska universitetssjukhuset. Doktorandprojekt: ”Prediktorer för hjärtsvikt hos unga män”.


PHYSBE - Physical fitness and Brain- Epidemiological studies

Neurologiska, psykiatriska och hjärt-kärlsjukdomar är starkt bidragande till den globala ohälsan och för tidig död. Många av dessa sjukdomar kan förebyggas och dess riskfaktorer ackumuleras under livet. Då detta sjukdomspanorama blir numerärt dominerande senare i livet har de flesta studier om riskfaktorer bedrivits i medelålders eller äldre populationer där potentiellt viktiga påverkansfaktorer från unga år oftast inte kan fångas i tillräcklig utsträckning.
Vi har en pågående longitudinell, prospektiv kohortsstudie av alla svenska män som mönstrade år 1968-2005. Databasen omfattar mer än 1,8 miljoner män som undersöktes i slutet av tonåren, och vi har kopplat den till flera andra rikstäckande register inklusive hälsoprofiler senare i livet. Här har vi tillgång till mycket detaljerade fenotyp data, liksom de primära utfallsvariablerna, diagnoser för sjukdom. Vi undersöker betydelsen av ett stort antal riskfaktorer för kroniska sjukdomar och då särskilt fysisk kondition, BMI och psykisk ohälsa under tonåren.

PHYSBE styrgrupp:
Docent Maria Åberg (ordf), Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin
Prof Margda Waern, Sektionen för psykiatri och neurokemi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Prof Kjell Torén, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin
Prof Georg Kuhn, CBR, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Prof Annika Rosengren, Avd för molekylär och klinisk medicin, Institutionen för medicin
Prof Magnus Lindwall, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap och Psykologiska institutionen
Docent David Åberg, Avd för internmedicin, Institutionen för medicin
Dr Jenny Nyberg, CBR, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
Dr Linus Schiöler, Avd för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin

PHYSBI - Physical Fitness and Brain - Interventional study of the importance of physical fitness on symptoms of anxiety, cognitive ability and sick leave

PHYSBI är en pågående klinisk interventionsstudie i primärvården för att studera effekter av fysisk träning på symtom av ångest, kognitiv förmåga och arbetsförmåga och leds av docent Maria Åberg.

Bakgrund:
Ångestsjukdom är bland de 10 vanligaste orsakerna i världen till att personer i arbetsför ålder står utanför arbetsmarknaden (Global Burden of Disease report, Lancet 2015). Det finns ett stort behov av att hitta effektiva behandlingsstrategier. Eftersom fysisk konditionsträning har inverkan på hjärnans förmåga att förändras strukturellt och funktionellt, kan detta vara en effektiv behandling vid ångest. Trots det finns det få välgjorda kliniska interventionsstudier med fysisk träning vid ångestsjukdom.

Syfte:
Vi genomför en 12 veckors interventionsstudie med fysisk konditionsträning och styrketräning på patienter som behandlas för ångest i primärvården. Patienter med ångest rekryteras på fem vårdcentraler inom Närhälsan Västragötalandsregionen (Askim, Frölunda, Krokslätt, Lindome och Mölnlycke) samt på Onsala vårdcentral i region Halland. Vi studerar om det föreligger ett dos-respons samband mellan förbättrad kondition och ångestsymtom, kognitiv förmåga och/eller sjukskrivning.
Vi studerar eventuella mekanismer genom att mäta och jämföra serumnivåer av specifika hormoner och cytokiner (karakteriserade och associerade med hjärnplasticitet i djurmodeller) före och efter olika intensiteter med fysisk konditionsträning.

Genomförande:
Patienterna randomiseras till tre grupper: 1) Intervention I: 12 veckors träningsprogram med lågintensiv konditionsträning 3 gånger i veckan. 2) Intervention II: 12 veckors träningsprogram med måttlig till hög intensiv konditionsträning 3 gånger i veckan. 3) Kontrollgrupp, som träffar en sjukgymnast vid ett tillfälle och ges råd om fysisk aktivitet.
Vid studiens start, 12 veckor och efter 1 år samlas data på fysisk kondition, ångestsymtom, kognition, arbetsförmåga och biomarkörer in.

Betydelse:
Om fysisk konditionsträning har positiva effekter vid ångestsjukdomar skulle det ha stor betydelse för individer och samhället. Utöver ökad livskvalitet, kan det minska framtida marginalisering och för tidig död bland individer som lider av ångestsjukdom. Minskade medicinska och försäkringsmedicinska kostnader skulle också frigöra ekonomiska resurser för andra ändamål i ett ansträngt sjukvårdssystem.
 

Sidansvarig: Eva Deutsch|Sidan uppdaterades: 2017-08-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?