Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Metod för Hälsolyftet

Vad utmärker Hälsolyftet och hur används metoden i praktiken?

  • Fångar motiverade riskpersoner
  • Sparar tid – patientens egenaktivitet
  • Ger struktur över hälsosamtalet
  • Innebär låg kostnad
  • Erbjuder anpassade stödåtgärder individuellt och i grupp
  • Är en pedagogisk modell
  • Ger signifikanta effekter efter ett år

 

Man kan se metoden som ett sätt att få patienten att tänka/ reflektera över sin hälsosituation genom att besvara frågor. Metodiken utvecklades ursprungligen ur ett riskpersonsperspektiv, men kan användas på alla sökande på vårdcentralen.

Referenser
Blomstrand A, Pedersen N, Bengtsson C. Primärvården kan inspirera till förebyggande egenvård. ”Hälsoprofil” hjälper patienten att själv analysera sina riskfaktorer. Läkartidningen 2002;99:4051-4

Blomstrand A, Lindqvist P, Enocsson Carlsson I, Pedersen N, Bengtsson C. Low-budget method for lifestyle improvement in primary care. Experiences from the Göteborg Health Profile Project. Scand J Prim Health Care 2005;23:82-87

 Implementation of a low-budget, lifestyle-improvement method in an ordinary primary healthcare setting: a stepwise intervention study

I metodiken ligger att frågorna introduceras på ett respektfullt sätt. Under den tid som metoden har använts på Hisingen har patienterna fått frågorna från receptionisten på vårdcentralen Frågorna har även använts av distriktsläkaren i konsultationen, vilket fungerar väldigt bra.

Så används metoden i praktiken

Erfarenheter talar för att det inte väcker negativa reaktioner hos de tillfrågade utan snarare tvärtom.

1. Screeningfrågorna/livsstilsfrågorna

Såväl screeningfrågorna, livsstilsfrågorna som hälsoprofilen initierar en hälsofrämjande process hos individen. Följande livsstilsfrågor berörs: Tobak, alkohol, stress i arbete och i fritiden, fysisk aktivitet, kost. Dessutom efterfrågas arv för kärlsjukdom samt motivationsgrad för livsstilsförändring

Frågorna besvaras med ja, nej, vet ej.

Att besvara frågorna tar ca. 1-2 minuter

Screeningfrågorna ger patient och behandlare en god överblick om patientens livsstil. Behöver patienten förbättra inom några områden kan detta göras med hjälp av den självinstruerande hälsoprofilen.

2. Den självinstruerande hälsoprofilen

Den självinstruerande hälsoprofilen omfattar sju olika foldrar och bygger på ett kognitivt förhållningssätt. Hälsoprofilen har ett lätt användbart beräkningssystem som på ett pedagogiskt sätt visar vad patienten behöver förändra samtidigt som patienten får bekräftelse på det som är bra. Råd för egenvård finns i hälsoprofilen.

Den tar ca. en timma att göra hemma och ger patienten direkt feedback på sin livsstil och hjälper henne/honom att ta ställning till sin motivationsgrad till förändring.

Efter att ha fyllt i hälsoprofilen:

  • Patienten klarar sig själv med egenvård
  • Patienten önskar hjälp och stöd med att förbättra – kontaktar distriktssköterska eller hälsopedagog för hälsosamtal

3. Hälsosamtalet

Hälsoprofilen utgör underlag för hälsosamtalet och bygger på patientens egenaktivitet, vilja, motivation och ställningstagande till förändring. I hälsosamtalet får patienten stöd och stärks i sitt initiativ till förändring genom motiverande samtalsteknik. Om man gör flera livsstilsförändringar samtidigt förstärks effekten av förändringsarbetet. Därför ingår t.ex. fysisk aktivitet för majoriteten av patienterna. I hälsosamtalet hittar man även patienter med hög risk för kärlsjukdom och diabetes där läkarbedömning behövs.

 

4. Åtgärder

Inom alla olika delområden finns det åtgärder att tillgå för patienten. Behandlarens roll är i detta skede att visa på vad som finns för individuell och gruppbehandling. Detta kan exempelvis vara tobaksavvänjningsgrupp, motiverande samtal vid riskbruk av alkohol, stresshanteringskurs, FaR® (fysisk aktivitet på recept), viktminskningsgrupper och KOL- skola (kronisk obstruktiv lungsjukdom).

Sedan 1998 finns dessutom Hälsodisken som är en central resurs på Hisingen. Hälsodiskens uppdrag är att hitta nya vägar att stödja människor att ta ett ökat eget ansvar för sina liv och sin hälsa genom gruppverksamhet med olika inriktningar. Verksamheten bedrivs av två distriktssköterskor med utbildning inom kognitiv terapi.

Även utanför sjukvården finns en rad olika åtgärder som behandlaren kan hjälpa patienten att upptäcka. Till exempel kyrkans stödgrupper, aktiviteter inom kulturområdet, stavgångsgrupper i kommunen och föreningsliv. Denna samverkan utåt mot samhället är en väsentlig del av metodiken.

5. Uppföljning av patienten

I Hälsolyftet har patienten följts upp med telefonsamtal efter sex månader och ett nytt hälsosamtal efter ett år. Uppföljningen är en viktig del av metoden och kan eventuellt tidigareläggas. Uppföljningen stärker patientens motivation. Vid ettårskontrollen återkopplar man till första hälsosamtalet och samma tester görs om. Detta är dels en feedback till patienten men även en kvalitetssäkring för verksamheten.

För mer information kontakta metodansvarig Ann.Blomstrand@allmed.gu.se

Sidansvarig: Tine Högberg|Sidan uppdaterades: 2014-04-01
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?